Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förut ämnade bestrida deras riksdagskostnader, framstälde K. F. Scheffer ett
formligt förslag om partistridens biläggande under konungens bemedling.
Hattarnes dåliga utsigter vid riksdagen gjorde dem i allmänhet benägna för
-detta så kallade »kompositionsförsök», kvars syfte syntes så vackert, att
-ej heller mossorna kunde neka att åtminstone inlåta sig i en underhandling
-derom. Men det vigtigaste var dock att vinna mössornas utländska ledare,
och konungen måste derför finna sig i den pinsamma nödvändigheten att om
denna fosterländska angelägenhet underhandla med de ryska och engelska
ministrarne. Naturligtvis kände sig Ostermann foga tilltalad af förslaget,
hvilket onekligen var till fördel för hattarne och som, om det kunde genomföras,
nödvändigt skulle öka konungens anseende och makt, men hans ställning var
för tillfället ej så stark, som mau
efter fördragen 1769 kunnat vänta.
Sedan Bernstorff 1770 måst vika fur
Kristian VII:s (1766—1808)
gunstling, läkaren Struensee, var
Danmark ej lika villigt som förut att
gå Rysslands ärenden i Sverige; Jet
vägrade att till bestridande af
riks-dagskostnaderaa betala mera, än som
förut blifvit öfverenskommet, ehuru
detta redan visat sig otillräckligt,
och äfven England hade börjat att
inskränka sina utgifter. Följder,
häraf hade blifvit, att partikassan var
tom, och under sådana förhållanden
fann Ostermann ej rådligt att alldele<
motsätta sig kompositionen. Den VI
juni 1771, dagen innan ständerna
samlades, kunde sålunda konungen kalla
trenne af hattarnes och trenne af
mössornas förnämsta män till slottet
för att i hans och prins Karls närvaro öfverlägga om vilkoren för
försoningen. Den första sammankomsten ledde dock ej till något afgörande, men fore
den 24 juni hade man enats om följande öfverenskommelse, som väl ej
undertecknades, men dock af båda partierna erkändes såsom orygglig:
statsförfattningen skulle ej underkastas någon förändring, och Gustaf III:s
konungafor-.säkran skulle blifva den samma som Adolf Fredriks; fred och vänskap skulle
bibehållas med alla främmande makter, och inga nya förbund ingås, som kunde
inveckla riket i misshälligheter; inga förföljelser skulle få ega rum, och allt,
som tilldragit sig före den sista riksdagens slut, skulle öfverlemnas åt
glömskan ; det parti, som vunne öfverhanden i något stånd, skulle taga en
tredjedel af sekreta utskottets och de öfriga deputationernas medlemmar ur motpartiet,
<och slutligen skulle några mössor under riksdagens lopp erhålla plats i rådet.
158. Jolian Frederik Struensee
(1737-1772).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
