Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 SY. UNDER PARTITIDHVARFVET. 17 18—1809. — GUSTAF III. 17 71 — 1792.
V
som af honom utnamdes; inga andra protokoll än sådana som rörde
riksdags-ärenden skulle till ständerna fa utlemnas, och om kollegierna säges det, att
»de äro pligtiga att göra konungen besked för sina göromål, då han det af
dem äskar, och vara honom allena ansvariga för syslornas behöriga skötande».
Endast banken såsom ständernas eget verk skulle fortfarande stå under deras
förvaltning. En synnerligt vigtig punkt i regeringsformen var den som handlade
om rättskipningen. » Alla kommissioner, deputationer med domsrätt eller extra
ordinarie domstolar, vare sig tillsatta af konung eller ständer, heter det.
äro hädanefter afskaffade, såsom befordringsmedel till envälde och tyranni:
utan hvar och en svensk man njute den rätt att blifva dömd af den domstol,
under hvilken han enligt Sveriges lag hör.» Härigenom beröfvades ständerna
ej blott den för rättssäkerheten förderfliga möjlighet, som de under
frihetstiden hade egt, att inblanda sig i den ordinarie lagskipningen, utan äfven den
lika ofta missbrukade politiska domsrätt, som de ända från nyare tidens början
plägat utöfva. I stället blef denna öfverlemnad åt en särskild domstol, hvais !
medlemmar en gång för alla bestämdes och som sålunda ej i partisyfte kunde
utses. »Skulle, säger nämligen den nya regeringsformen, det så hända,
att någon af så hög börd eller ock riksens råd eller ock ett helt kollegium
sig så försåge, att det konungen, riket eller kronans majestät anginge, och de
brottslige hvarken af hofrätten eller rådet dömas kunde, då skall en rikets
rätt sättas, hvarest kunglig majestät sjelf är eller i hans ställe kronprinsen
presiderar eller den förste af arfiurstarne eller ock den äldste af riksens råd och
hafva till bisittare samtliga riksens råd, tältmarskalken, alla presidenterne al
rikets och kungliga kollegierna, fyra äldsta hofrättsråd af alla tre rikets hofrätter,
en general, tvenne äldsta generallöjtnanter, tvenne äldsta generalmajorer, den
äldste amiralen, de tvenne äldsta vice amiraler samt de tvenne äldsta
konter-amiraler, hofkansleren och de trenne statssekreterarne. Justitiekansleren år
alltid aktor och den äldste revisionssekreteraren för protokollet. Denna
domstol eger, sedan ransakningen gjord är, afkunna domen för öppna dörrar, och
eger ingen sedan den att ändra och ännu mindre att den skärpa, kunglig
majestät obetaget att göra nåd.»
En sak, hvarigenom frihetstiden i hög grad gjort sig fortjent af
efterveridens tacksamhet, är den utveckling, den gaf åt sjelfva formerna for
riksdagens verksamhet, ty först härigenom blef representationens deltagande
i samhällsarbetet verkligt betryggadt. En återgång häri till Gustaf II
Adolfs samhällsskick, hvars största brist just varit dess obestämdhet, kunde
derför ej vara fördelaktig. Vid de öfverläggningar om en förändring i
statsskicket, som 1768 voro å bane, hade också Gustaf framhållit detta, men det
oaktadt gjorde han sig dock sjelf skyldig till detta fel. Fullständig blef vis- j
serligen denna återgång ej. Allt, hvad som vunnits genom en mer än
femtioårig parlamentarisk utveckling, kunde ej utan vidare bortkastas, men det
som uppoffrades var dock tillräckligt för att göra riksdagen temligen
betydelselös, i fall en konung, som ej förmådde inse nyttan af en uppriktig
samverkan mellan regeringen och folkets ombud, skulle vilja undandraga sig dessas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
