Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kärlek, som denna tid egnades Gustaf III, hade tvärt om sin förnämsta
grund deri, att han snarare ansågs hafva befäst än undergräft denna frihet,
och då man blindt syntes vilja öfverlemna sig åt konungens ledning, var det
derför, att man i honom väntade att finna, ej en envåldsherre, utan, såsom
lian sjelf lofvat, »den forste medborgaren bland ett fritt folk».
Ej mindre anmärkningsvärd än detta återvaknande af den gamla ko*
nungskheten är den lätthet, hvarmed frihetstidens partiväsen utplånades.
Kompositionen blef nu en verklighet, och från denna tid förlorade orden hatt och
mössa all egentlig betydelse för vårt politiska lif. Orsaken härtill var utan
tvif-vel den sant konungsliga ställning öfver de båda partierna, som Gustaf III
ständigt intog och som satte honom i stånd att förena båda sidornas män till
gemensamt arbete i hans och fäderneslandets tjenst. Försonlighet utgjorde ett
af de vackrare dragen i hans skaplynne, och denna egenskap röjde sig i hög
grad i det sätt, hvarpå han efter segern i allmänhet behandlade medlemmarne
af det parti, som nyss hotat både hans krona och frihet. Den ende af
mössorna, som konungen öppet visade någon benägenhet att straffa för hans
förbiilande under partistriderna, var Pechlin. Efter att någon tid hafva hållits
fungslad på Gripsholm stäldes han inför en krigsrätt, men då han ej gerna
kunde fållas, för det han velat motsätta sig en statshvälfning, blef han
på sin egen begäran benådad. Strax derefter nedlade han emellertid sitt
militäriska befal. Att Rudbeck miste öfverståthållartjensten kan ej kallas
förföljelse, då han i stället utnämdes till landshöfding i Upsala. Alla öfriga
mössor lemnades i oqvald besittning af sina embeten, och åtskilliga fingo äfven
åtnjuta vedermälen af konungens nåd. De visade sig också i allmänhet lika
konungska som hattpartiets medlemmar, och då sedermera en opposition
uppstod mot konungen, var denna ingalunda att anse såsom någon förnyelse af
det gamla mösspartiet.
Den förmedlingspolitik, som Gustaf III iakttog med afseende på de
förra partierna, rörde emellertid mera personer än grundsatser, ty i anseende till
de senare blef hans politik i mycket, både i godt och ondt, en fortsättning af
den gamla hattpolitiken, och detta gäller ej blott med afseende på*de yttre,
utan äfven med afseende på de inre förhållandena. Hans förnämsta rådgifvare
under första åren efter statshvälfningen voro också tvenne af det gamla
hattpartiets förnämsta män: bröderne Scheffer.
Ulrik Scheffer, den nu varande kanslipresidenten, var född 1716. Efter
slutade studier i Upsala tjenstgjorde han någon tid i kommerskollegiet, men
tog vid finska krigets utbrott anställning i armeen och blef Levenhaupts
adjutant. Efter freden i Åbo gick han i fransk tjenst och deltog med
utmärkelse i det österrikiska arfföljdskriget, men uppnådde i svenska armeen ej
högre värdighet än öfverstes. Om hans andel i 1751—1752 års riksdag och hans
utnämning till svenskt sändebud i Paris är förut berättadt. Denna befattning
hindrade honom ej att deltaga i 1755—1756 samt 1765—1766 års riksdagar,
men då mössorna 1765 genomdrefvo, att han skulle återvända till Frankrike
för att sköta sin tjenst, samt beröfvade honom hans rang af ambassadör, be-
Steriget historia. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
