- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
263

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

instämde, men konungen framhöll i ett mästerligt anförande till protokollet, att
tryckfriheten långt ifrån att undergräfva den allmänna säkerheten vore egnad att
befästa den samma, emedan den upplyste allmänheten om dess sannskyldiga väl
och regenten om folkets tänkesätt. I följd häraf utfärdades den 26 april 1774 en
förordning, som egentligen blott deri afvek från 1766 års tryckfrihetslag (se ofvan
sidan 187), att allt qväljande af rikets grundlagar samt af konungens och rikets
majestät, höghet och rätt nu förklaras såsom högmålsbrott, hvarför ansvar
skulle drabba ej blott författaren, utan äfven boktryckaren, att rådsprotokollen
utom i justitieärenden ej utan särskild tillåtelse skulle få tryckas, att
utgifvan-det af kanslikollegiets protokoll i utrikesärenden förbjudes, samt att
riksdagsprotokoll ej uppräknas bland de handlingar, som på trycket finge utgifvas.
En vigtig skilnad mellan de båda lagarna, hvarigenom den nu medgifna
friheten ty värr blef föga pålitlig, var
ock, att då 1766 års lag egde
grundlags helgd, var den nya stadgan blott
en administrativ förordning, som
godtyckligt af konungen kunde ändras.

Emellertid uppväckte dess utfärdande
allmänhetens synnerliga belåtenhet,
och Gustaf sökte äfven att utom
Sverige förskaffa erkännande åt sitt verk,
i det han till den moderna
upplysningens patriark, Yoltaire, sände en
öf-versättning både af förordningen och
af de öfverläggningar som föregått
dess utfärdande.

Soramarn 1775 utsträckte
kouun-gen sin »eriksgata» äfven till
Finland, och i följd häraf vidtogs en
• mängd åtgärder, som for denna
landsända blefvo af stor betydelse. De
finska länen och lagsagorna, hvilkas
allt för stora utsträckning medfört svåra olägenheter, fördelades i flere mindre.
I Vasa inrättades en ny hofrätt, som den 28 juni 1776 med stor
högtidlighet invigdes på Stockholms slott, och Finlands ekonomiska utveckling
befordrades genom kommunikationernas förbättrande, genom nya städers
anläggande, genom en ny skattläggning och refning af Savolaks och Karelen samt
framför allt genom storskiftets kraftiga genomförande.

I allmänhet voro de ekonomiska förhållandena vid denna tid både
hos oss och i andra länder föremål för en liflig uppmärksamhet. Mot
merkantilsystemets grundsats, att rikedom är det samma som penningar och att
näringslags ti ftningeu derför bör hafva till mål att genom alla medel, äfven konstlade,
öka den inhemska penningstocken, uppträdde vid midten af sjutton
hundratalet i Frankrike en nationalekonomisk skola, hvars anhängare äro kända

177. Karl Sparre
(1723—1T9I).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free