Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under benämningen fysiokraterne. Enligt dessas åsigt bestod den verkliga
rikedomen ej i penningår, som blott äro ett bytesmedel, utan i aister. Endast
genom de aister som naturen frambringar ansågo de emellertid, att rikedomen
ökas, och ehuru detta antagande innebar en öfverdrift, medförde det dock den
fördelen, att starka insagor nu höjdes mot de konstlade medel, genom hvilka
merkantilsystemets anhängare på jordbrukets bekostnad sökt uppdrifva handel
och fabriksindustri, samt att frihetens grundsats sålunda nu böljade_ korama
till heder inom näringslifvet. Äfven till Sverige spredo sig snart de nya
åsigterna, och under senare delen af frihetstiden uppstod mellan deras och
merkantilsystemets anhängare ett lifligt meningsutbyte, hvarunder
näringsfriheten på ett lysande sätt
försvarades af Anders
Chy-denius, en finsk
komminister, hvars namn förtjenar
att ställas vid sidan af
utlandets förnämsta
nationalekonomiska skriftställare.
Att denna strid ej blef
fruktlös, visa de åtgärder, som
på 1760-talet vidtogos till
näringstvångetslättande,och
i följd af det inflytande, som
K. F. Scheffer och den med
honom nära förbundne
Johan Liljencrantz
utöf-vade på Gustaf III, fortgick
man efter statshvälfningen
ytterligare i samma
riktning. Med den rörlighet
som var honom egen hadc
nämligen Scheffer, då
hat-tarnes ekonomiska bankrutt
visat det gamla systemets
ohållbarhet, i stället
omfattat de fysiokratiska lärorna, och den ekonomiska blomstring, som-.hans parti
förut genom konstlade medel sökt framkalla, ville han hädanefter g^jom
nii-rihgstvångets lättande göra till en verklighet. Oaktadt all sin iderigdom
saknade emellertid Scheffer den lugna ihärdighet, som den praktiske
statsmannen framför allt behöfver; denna egenskap fans deremot i så mycket rfare
mått hos Liljencrantz, och lyckligtvis var det denne, åt hvilken den i>
närings- och finanspolitikens utförande öfverlemnades. Denne märklige man .
ett af de största finansiela snillen, vårt land någonsin har egt, var son till en^
kyrkoherde Yesterman i Gefle och föddes 1730. Hans stora insigter i
ekonomiska ämnen blefvo tidigt bemärkta, och vid 28 års ålder fick han på offentlig
178. Gamla vårdtornet p& Brunkeberg i Stockholm.
Efter teckning fr&n 1735.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
