Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sådan under namn af faddergåfva. De öfriga stånden instämde hari, och
bönderne, som helt och hållet styrdes af Schröderheim, föreslogo dessutom en
särskild ersättning åt konungen för de kostnader, som kronprinsens födelse
och ständernas sammankallande hade förorsakat, samt att hertig Karl med
anledning af sitt giftermål skulle erhålla en hemgift.
En fråga af stor vigt som nu uppstod var den: hvilka utskott skulle
nedsättas. Såsom förut är berättadt (se ofvan sidan 255) voro regeringsformens
stadganden om denna sak synnerligt obestämda. Det var ej klart, huru många
gemensamma utskott skulle få finnas, och äfveu angående gränserna för deras
befogenhet kunde olika meningar göra sig gällande. Några gemensamma
utskott för de lagförslag samt ekonomiska ärenden som konungen understält
ständerna kommo ej heller till stånd, och bönderne synas ej alls hafva låtit
dessa frågor undergå någon förberedande utskottsgranskning; adeln och
borgarståndet utsago deremot inom sig tvenne utskott att behandla dessa frågor,
och presterne tillsatte särskilda deputerade öfver hvar och en af de kungliga
propositionerna.
Frågan om de
ofvan omtalade
anslagen till
konungahuset hänskots
emellertid till ett
för alla fyra
stånden gemensamt [-bevillningsut-skott,kalladt> utskottet-]
{+bevillningsut-
skott,kalladt> ut-
skottet+} för fadder [-gåfvansregleran-de*.-]
{+gåfvansregleran-
de*.+} Konungen
begärde
dessutom, att i och för verkställandet af den i regeringsformen föreskrifna
granskningen af riksstaten ett hemligt utskott (statsutskottet), bestående af tolf
adelsmän, sex prester och sex borgare, skulle utses, och slutligen var det en
följd både af realisationen och af bankens förhållande till riksdagen, att de
tre högre stånden äfven nedsatte ett bankoutskott.
Frågan om dettas befogenhet gaf anledning till en af riksdagens
märkligaste tilldragelser; men för att rätt fatta betydelsen häraf är det nödvändigt
att först närmare undersöka beskaffenheten af den opposition, som härvid
för första gången trädde i dagen. Att den allmänna hänförelsen öfver 1772
års statshvälfning i allmänhet ej kunde delas af de personer, som i sitt
riks-dagsmannaskap blott sett ett medel till nesligt förvärf, låg i sakens natur.
Åtskilliga af dessa torde visserligen sökt och funnit en ersättning i de
fördelar, som konungagunst numera kunde bereda, och man torde ej misstaga sig,
om man antager, det de äckliga smickrare och krypande handtlangwpte, som
snart i stora skaror skockade sig kring den återuppre3ta tronen, i aiålmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
