Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och det är egentligen blott tvenne ur deras krets, som vunnit någon storre
historisk betydelse, nämligen Adolf Fredrik Munck och Gustaf Maurits
Armfelt. Den förre, född 1749 i Finland, var få och okunnig, men i hög
grad tilltag8en och djerf och lyckades så intaga konungen, att han 1772 från
page upphöjdes till hofstallmästare, 1781 blef ståthållare på Drottningholms
slott, 1788 grefve samt president i kammarrevisionen och slutligen 1790
sera-fimerriddare. Armfelts gunstlingskap böljade först senare. Äfven han var
född i Finland — 1757 — der fadern blef landshöfding; 1774 blef han fänrik
vid gardet, men ådrog sig under denna tjenstgøring konungens misshag, hvarför
han för en tid reste utrikes. Då Gustaf 1780 uppehöll sig i Spaa, infann sig
emellertid Armfelt på
uppvaktning och lyckades helt
och hållet omstämma
konun-geu. Han återvände nu till
Sverige, utnämdes till
löjtnant vid gardet samt till
kavaljer hos kronprinsen och blef
från deuna tid Gustafs
förklarade älskling. Lättsinnig
till den grad, att det äfven i
denna lättsinnets tid väckte
uppseeude, höjde han sig dock
betydligt öfver den öfriga
gunstlingshopen; ty han egde
dock bildning och snille, och
dessa egenskaper i förening
med hans skönhet och
älskvärdhet, hans ridderlighet och
mod hafva tillvunnit honom
medkänsla äfven af dem som
ogillat hans förvillelser. Äfven
till hofvets qvinliga
medlemmar sträckte sig
lättsiu-net, och de damer, som gåfvo
glans åt Gustaf III:s fester, voro ofta mera utmärkta genom skönhet och
qvick-het än genom sina seders ofläckade renhet. Under inflytandet af de dåliga
föredömena vid hofvet utbredde sig tideus lättsinne till det högre sällskapslifvet i
allmänhet; osedligheten blef modern, qvinlig dygd ausågs som en tom fras.
och kränkandet af äktenskapets helgd gjordes till föremål för gyckel och skämt.
Ej minst skattade konungens bröder åt det rådande lättsinnet. Den
yngste, Fredrik Adolf, saknade högre begåfning och lefde blott för sina
nöjen, men var dock en älskvärd och ridderlig natur. Hertig Karl egnade
sig väl mera åt allmänna angelägenheter, men saknade broderns ridderliga
älskvärdhet och visade sig ofta karakterslös och svag. Han var för öfrigt lika
201. Gustaf III som Meluager.
Ett karnselldivertissemcnt p& Drottningholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
