Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belåtenhet med sin vistelse i Roma bidrog äfven den artighet, som visades
honom af påfven Pius VI, hvilken för att återgälda den åt katolikerne i
Sverige beviljade religionsfriheten till och med tillät honom att i sjelfva den
katolska verldens medelpunkt hålla luthersk gudstjenst. Emellertid glömdes ej
heller resans politiska syftemål. Med kejsar Josef II, som äfven befann sig
1 Roma, sökte konungen, ehuru med ringa framgång, anknyta en närmare
förbindelse, och i sjelfva San Pietrokyrkan fortsatte han med ett ryskt sändebud
de i Fredrikskamn påböljade underhandlingarna. Följden häraf blef emellertid
blott, att det goda förhållandet mellan Gustaf och Katarina helt och hållet
tog slut, ty då den förre ej heller nu ville ingå på det: föreslagna
familjfördraget, intogs kejsarinnan af en häftig förbittring, och hon gaf sina känslor
luft genom att förklara för den svenska regeringen, att ett svenskt angrepp
på Danmark ovilkorligen skulle medföra ett ryskt krig. Emellertid hade den
fredliga lösning, som tvisten mellan Ryssland och Turkiet i början af år 17*4
erhållit och hvarom Gustaf mottog underrättelse i Napoli, redan före denna
kejsarinnans förklaring tillintetgjort sjelfva förutsättningen för det danska
kriget, och det blef dessutom nu så mycket nödvändigare att afstå derifrän,
som Trolles plötsliga död (mars 1784) beröfvade konungen den man, på lrvars
bistånd han vid planens utförande
förnämligast hade räknat.
Emellertid hade Gustaf i Roma
mottagit en inbjudning från den franska
konungafamiljen att utsträcka resan till
Frankrike, och i juni 1784 befann han sig åter i
Paris. Hans besök blef denna gång ännu
mera lysande än den förra. Hans sniUe och
det lifliga intresse, som han visade för konst
och literatur, uppväckte fransmännens beundran och hänförelse. Af Louis
XVI och Marie Antoinette bemöttes han med den utsöktaste artighet, och han
knöt nu med detta inom kort så olyckliga furstepar ett personligt
vänskapsband, som i framtiden skulle blifva af stor betydelse. Men äfven för tillfället
var besöket af politisk vigt. Den 1 juli 1784 afslöts nämligen ett fördrag,
enligt hvilket Frankrike mot vissa handelsförmåner i Göteborg afstod till
Sverige den vestindiska ön S:t Barthélemy; och ej nog härmed. Sedan
Gustafs förhoppningar om Katarina II:s vänskap slagit fel, sökte han nu förmå
det franska hofvet att genom understöd af penningar, trupper och skepp sätta
Sverige i stånd att bjuda den mäktiga grannen spetsen. De franska
statsmännen ville dock ej lyssna härtill, och det enda som Gustaf kunde uträtta
var, att ett hemligt försvarsförbund mellan Sverige och Frankrike den 19
juli 1784 afslöts i Versailles; dock lofvades honom derigenom utöfver de
vanliga underhållspenningarna, hvilkas utbetalande 1783 blifvit förlängdt på
ytterligare fyra år, ett utomordentligt understöd af sex millioner livres fördelade
på fem år. Dagen efter fördragets afslutande anträddes återfärden, och den
2 augusti var Gustaf åter i Sverige.
219. Dukat 1784.
Fäderneslandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
