- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
323

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

daten sålunda ej svek sin pligt, synes dock befälets afvoghet hafva förlamande
inverkat på konungens handlingskraft. Då Siegroth den 3 augusti 1788 landsteg
och började det aftalade anfallet på Fredriksbamn, understöddes han väl af
den yngre Armfelt, men konungen förblef ej blott overksam med
husula-armeenv utan lemnade honom frihet att uppgifva foretaget, om han ej trodde
sig på egen hand inom ett dygn kunna eröfra fästningen. Följden häraf blef,
att Siegroth den 4 augusti åter inskeppade sig, och mot G. M. Armfeits råd
lät konungen med förtviflau i bjertat äfven de båda finska armékårerna draga
sig tillbaka. K. G. Armfelt stannade vid byn Liikala, och brorsonens kår,
med hvilken konungen förenade sig, slog läger vid Kymmenegård.

För de pligtförgätna officerarne var det emellertid ej nog, att företaget
mot Fredriksbamn fått ett så snöpligt slut. I lägret vid Liikala befunno sig
de förnämste af de män, som G. M. Sprengtporten under sin vistelse i
Finland 1781—1785 lyckats vinna för sina planer, nämligen majorerne Johan

224. Minnespenning öfver segern vid Ilogland.

Karl, af Guds n&d Sveriges rikes arffurste, hertig af Södermanland. — Åt stort namn och
stort mannamod. Öfver ryska flottan vid Högland den 17 juli 1788.

Anders Jägerhorn och Karl Henrik Klick samt kaptenen Gustaf
Vilhelm Ladau, och dessa begagnade sig nu af sina kamraters missnöje med
kriget för att förmå dem att träda i underhandling med fienden.
Häste-sko var lätt vunnen, och äfven den befålhafvande generalen K. G. Armfelt,
en välmenande, men svag gubbe, lät intala sig, att det enda medel,
hvarige-nom konungen och riket kunde räddas, vore att armeen på eget bevåg sökte
utverka fred. Vid en nattlig sammankomst den 8 augusti undertecknade
Armfelt och sex andra officerare en not, hvari de för den ryska kejsarinnan
förklarade, att nationens gemensamma önskan vore en evig fred med Ryssland,
och uppmanade henne att för dess befästande återgifva Finland dess gamla
gränser samt gifva tillkänna, om hon ville träda i underhandling med nationens
.representanter. Jägerhorn, som med denna skrifvelse i hemlighet afsändes till
L^etersburg, foregaf här, att den finska armeens afsigt vore att göra Finland
^elfständigt; i sitt svar uppmanade också Katarina de finska patrioterne att,

kr^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free