Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lästes förenings- ocl> säkerhetsakten, hvars antagande tillstyrktes af hertig
Karl. I strid mot regeringsformen hade rådets mening derom ej inhemtats>
och lika olagligt var, att den utan att hafva föredragits i de särskilda
standen genast föreslogs till antagande. Flertalet af de ofrälse standens ledamöter
gaf emellertid sitt bifall, men ej så adeln, som genom de olagliga
häktningarna blott blifvit ytterligare uppretad, och på Adlerbeths bön erhöll
verkligen detta stånd tillåtelse att på riddarhuset taga förslaget i närmare
öfver-vägande. De ofrälse ståndens samtycke ansågs deremot gifvet, men äfven
bland dem, i synnerhet bland presterne, mottogs förändringen med blandade
känslor, och det var endast med svårighet, som biskop Jakob Lindblom,
hvilken i följd af erkebiskopens föregifna sjukdom vid denna tid var ståndets
ordförande, lät förmå sig att jemte de båda andra talmännen underskrifva.
akten. Efter flere fruktlösa underhandlingar mellan konungen och adelns ledare
blef säkerhetsakten den 16 mars 1789
föredragen på riddarhuset; den
öfver-läggning som härvid egde rum vitnade
fördelaktigt om ståndets politiska
bildning och’ frihetskärlek, och efterveridens
beundran skulle vara ännu större, om ej
åtskilliga af motståndarne genom sitt
föregående okloka handlingssätt sjelfva
gifvit upphof till den olyckliga
brytning inom samhället, hvars förderfliga
följder man nu förgäfves sökte afvända.
Slutet blef, att akten förkastades och att
adeln förnekade lagligheten af dess
antagande genom tre stånds beslut. Då
1786 års stadgande om beräkningen af
ståndens röster ej skilde mellan
grundlagsfrågor och öfriga lagfrågor, ansåg
emellertid konungen, att adelns afslag
var betydelselöst, men att detta äfven
tillämpades på de delar af säkerhetsakten som rörde privilegiefrågor var dock
en uppenbar olaglighet. Levenhaupt lät emellertid förmå sig att underteckna
akten *, och att hela adeln reserverade sig häremot hindrade väl den nya lagens
intagande i riksdagsbeslutet, till hvilket man behöfde adelns underskrift, men
blef för öfrigt ej af någon betydelse.
De väsentligaste förändringar, som 1772 års regeringsform undergick
genom denna statshvälfning, voro följande: konungen fick rätt att börja
krig, att bestämma rådets antal, att efter godtfinnande sköta de riksvårdande
ärendena samt att förordna om rikets embeten, som likväl ej skulle få
besättas med utländingar. Sin makt i det sist nämda hänseendet begränsade han 1
1 Af harm häröfrer lat adeln ej på riddarhuset uppsätta hans portratt, ehuru alla foregående
landtmarskalkars porträtt der hade sin plats.
230. Klas Frietzcky
(1727-1808).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
