Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tecknade dessa i Värälä ett fredsfördrag, som återstälde allt på samma
fot som före kriget. Så slutade utan synbar vinst en fejd, som kostat Sverige
omkring 50000 menniskor, 15 linieskepp och fregatter samt 14 större
skärgårdsfartyg. Alldeles utan frukt voro dock ej dessa uppoffringar. Oaktadt
de strategiska felsteg, hvartill Gustaf onekligen gjort sig skyldig, hade dock
for första gången efter Karl XII:s tid de svenska vapnen förts med ära, och
hvad vigtigare var: Katarinas försök att inblanda sig i Sveriges inre
angelägenheter hade med eftertryck blifvit tillbakavisade, och då freden i Nystad
ej åberopades i fredsurkunden, var Ryssland hädanefter beröfvadt hvarje
förevändning att uppträda såsom väktare öfver Sveriges samhällsskick.
Gnstaf IH:s sista regerings&r och död (1790—1792).
Flrvirringcn i finansen». — FSrbund med Ryssland, den 19 okt 1791. — Gnstaf III:s planer mot den
franska revolutionen. — Hans afsigter pi Polens krona. — Armfelts stora inflytande. — Riksdagen 1 Gefle,
ien 23 jan.—23 febr. 1792. — Nordftrstket, den 16 mars. — Gnstaf8 död, den 29 mars 1792. — Återblick.
På Sveriges ekonomiska förhållanden hade kriget utöfvat ett i hög grad •
forderfligt inflytande. Den svenska handelsflottan på utrikes ort hade
derunder minskats från 1000 till 200 fartyg. Fälttåget 1790, som ej tagits i
beräkning vid 1789 års riksdag, hade nödvändiggjort en ny skuldsättning, som
bland annat uppkommit derigenom, att fåltkommissariatet i stället för mynt
utlemnat ett slags poletter till ett värde af öfver en million riksdaler — så
kallade fahnehjelmare — och att krigsutredningen i Sverige utfärdat
obligationer för nära fyra millioner riksdaler, hvaijemte riksgäldskontoret för att
kunna bispringa konungen hade måst utsläppa en sedelmassa af nära åtta och
en half millioner riksdaler. Följden häraf blef naturligtvis, att
riksgälds-sedlarna började falla i värde. Redan 1789 nödgades man vid deras utbyte
mot bankosedlar betala en mellangifb af 6 procent; det följande året steg detta
igio till 16 procent, och i början af 1791 var man redan kommen derhän,
att riksgäldskontoret af regeringen måste befrias ej blott från skyldigheten
itt betala den ränta, som blifvit utlofvad på dessa sedlar, utan äfven från
skyldigheten att inlösa dem.
Dessa missförhållanden synas hafva bort mana till en fredlig och
för-dgtig politik, men detta blef ingalunda händelsen. Gustafs planer hafva aldrig
farit mera vidt sväfvande än under dessa år. Det vill nästan förefalla, som
)m ärelystnadens drömmar blifvit honom ett behof för att stilla den sorg,
som brytningen med hans älsklingsstånd, adeln, förorsakat hans hjerta. Att
lessa planers utförande ej stod i någon öfverensstämmelse med hans lands
ällgångar var han allt för sangvinisk eller allt för okunnig i finansfrågor
for att fatta; han synes till och med hafva hoppats, att de företag, på hvilka
ian nu ville inlåta sig, skulle blifva ett medel att upphjelpa de förstörda
Snanserna.
Freden i Yärälä bildar i Gustaf IIIs yttre politik en afgörande
vändpunkt. Han hade derigenom skilt sig från England och Preussen, och då
Sverige* historia. V. (** r\r\Ci\o
VjOOV LL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
