Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något understod ifrån Frankrike ej vidare var att vänta, befann sig riket
fullkomligt i saknad af bundsförvandter, ett förhållande, som alltid af adertonde
århundradets statsmän ansågs synnerligt betänkligt och nu verkligen så till
vida var det, som man måste befara, att Katarina II vid första tillfälle skulle
söka hämnas. Då fattade Gustaf for att trygga sin ställning det djerfva, men
ingalunda okloka beslutet att göra Katarina sjelf till sin vän, och då
Ryssland fortfarande hotades af England och Preussen, var Katarina i sjelfva
verket långt ifrån obenägen för ett närmande. Redan under fredsförhandlingarna
hade Igelström falt yttranden, som hos Gustaf uppväckt förhoppningar ora ryska
understödspenningar och om en gränsreglering, genom hvilken Sverige bland
annat skulle återfå Nyslott, och efter freden fördes härom lifliga underhandlingar
både i Petersburg och Stockholm, på det förra stället genom Stedingk och på
det senare genom ett utomordentligt
ryskt sändebud, grefve Stackelberg.
De3sa förhoppningar visade sig
emellertid bedrägliga, men det oaktadt
fann Gustaf för godt att den 19
oktober 1791 låta afsluta ett åttaårigt
försvarsförbund. Beloppet af de
årliga subsidier, som kejsarinnan
härigenom förband sig att lemna, bestämdes
blott till 300000 rubel (800000
kronor), och frågan om gränsregleringen
uppsköts, men att freden i Nystad
förlorat all gällande kraft erkändes
ä nyo, och det vigtigaste var kanske,
att Danmarks deltagande denna gång
ej gjordes till vilkor för förbundet;
ty härigenom hade Gustaf omsider
lyckats spränga den förbindelse mellan
Ryssland och Danmark, som under
hela hans regering utgjort en hämsko
på hans planer. Så stor betydelse, som ett dylikt medgifvande från
kejsarinnans sida skulle haft 1783, egde det dock ej nu, ty ehuru Gustaf efter sitt
misslyckade försök att vinna Danmark åter böljat fästa sin uppmärksamhet
på Norge, undanskymdes dock den norska frågan under denna tid af de
hvälf-ningar, för hvilka Frankrike nu blifvit skådeplats. År 1789 hade nämligen
i detta land den fruktansvärda folkrörelse tagit sin början, som är känd under
namnet den stora franska revolutionen och som inom kort skulle
medföra en fullständig omstörtning ej blott af Frankrikes, utan af hela Europas
gamla förhållanden. Framkallad af de skriande missbruk, som konungamakten
och de privilegierade samhällsklasserna i detta land tillåtit sig mot det lägre
folket, var denna händelse i mycket berättigad och blef för vår verldsdel
utgångspunkten för en ny, friskare utveckling; men sjelfva dess förlopp vitnade
233. Louis XVI, konung af Frankrike
(1754—1793).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
