- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
339

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock på ett beklagligt sätt både om tidens djupa sedeforderf och om den
politiska omogenhet, som för Frankrikes folk blifvit följden af århundradens
förtryck. Ej blott missbruken, utan allt bestående i samhället sökte man
nedrifva, och af hat till det förra förtrycket lössläpte man nu det enskilda
godtycket. Följden häraf visade sig också snart. Konungafamiljen sväfvade
i ständig fara att mördas af den förvildade pöbeln, och inom några år hade
denna och dess ledare förvandlat den nya friheten till ett gräsligt,
blod-drypande skräckvälde. På ingen gjorde dessa händelser ett lifligare intryck
än på Gustaf III. Genom tacksamhetens och vänskapens band förenad med
den franska konungafamiljen, ville han göra allt för dess räddning; sjelf en
vän af én stark konungamakt, ansåg han att alla Europas furstar borde
förena sig för att undertrycka det barbari, hvarmed revolutionen syntes honom
hota vår verldsdel, och i detta företag
trodde han sig kallad att vara anförare.

Så hoppades han att såsom en ny Gustaf
II Adolf kunna återgifva sitt folk dess
forna storhet och på samma gång att
genom de underhållspeiningar, han under
kriget och efter dess lyckliga slut skulle
erhålla, kunna förbättra sina finanser.

Hatet mot revolutionen, som i rikt mått
delades af Katarina II, blef ett
ytterligare föreningsband mellan henne och
Gustaf, och ehuru 1791 års förbund ej
innehöll något om Frankrike, var det
dock af Gustaf ämnadt att blifva en
grundval för det stora företaget mot
detta land. För att vara händelserna
närmare företog han sommarn 1791 en
resa till Aachen, der han
sammanträffade med en mängd franska prinsar och 234. Marie Antoinette, drottning af Frankrike
adelsmän, som till följd af revolutionen <1755-1793).

lenmat sitt land — åe så kallade emigranterne. Under hans vistelse
härstädes försökte det franska konungaparet med tillhjelp af Axel von
Fersen den yngre att fly till gränsen, hvilket företag dock misslyckades.
Gustafs afsigt var att med en förbundshär landstiga i norra Frankrike
för att derifrån franyrycka mot Paris, revolutionens härd, men äfven om hans
lifstid blifvit längre, kan det vara tvifvelaktigt, om denna plan kommit till
utförande, ty Europas furstar visade ringa benägenhet för en inblandning i
Frankrikes inre angelägenheter, och det blef allt mer och mer tydligt, att
sjelfva Katarina oaktadt alla braskande ord egentligen blott ville syselsätta
det öfriga Europa med de franska angelägenheterna för att sjelf få så mycket
friare händer i Polen. Detta land var nämligen nu (1791) som bäst syselsatt
med att genom en författningsförändring söka återvinna sitt oberoende, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free