- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
357

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i hemlighet önskade den föreslagna förbindelsen med det svenska
konungahuset, intogs nämligen nu af den häftigaste vrede, som ännu mera ökades
genom Sveriges öppna förbindelse med Frankrike. Ställningen var så mycket
betänkligare, som Polens nyss fullbordade tredje delning gaf henne fria
händer, och på våren 1796 syntes ett ryskt krig knappast kunna undvikas. Då
föll gunstlingens mod, och han använde nu sitt inflytande hos hertigen för att
förmå deune att söka blidka Katarina. Den mecklenburgska förlofningen
hröts, underhandlingarna om det ryska giftermålet återupptogos, och i enlighet
med Katarinas önskan måste hertig Karl, åtföljd af Gustaf Adolf och
Reuter-holm, i augusti 1796*aflägga ett besök i Petersburg. De resande mottogos
med utsökt artighet. Katarina uppbjöd hela sin ovanliga tjusuiugsförraåga
för att bereda framgång åt sin älsklingsplan, underhandlingar om ett nytt
svenskt-ryskt förbund voro redan i full gång, och förhållandet mellan den
tillämnade brudgummen, och bruden syntes äfven lofva det bästa. Den 22
september skulle förlofningen firas. Omgifven af hela sitt hof väntade
Katarina på den svenske konungen, då hon erhöll underrättelse, att denne vägrat
ingå på det ryska hofvets fordringar med afseende på fri religionsöfniug för
den tillämnade bruden. Underhandlingar om denna sak hade dock redan
under några dagar egt rum, och ehuru
Gustaf Adolf ogerna ville låta sin drottning
bekänna sig till den grekiska religionen,
hvilket han ansåg stridande mot svensk lag, hade
Lan dock muntligen gifvit sitt bifall dertill,
men då man vid hans affärd till
förlofnings-festen affordrade honom en skriftlig förbin- 2i8_ Dukat 1796 (af 9mSiändskt gu]d).
delse i samma syfte, vaknade hans stolthet, Gud och foiket.

och han vägrade att underteckna papperet. Festen måste nu afbrykas, och
den 1 oktober lemnade de svenska gästerne Petersburg. På Katarina gjorde
denna motgång ett sådant intryck, att man tillskref den samma hennes kort
derefter inträffade död, men i Sverige gladde man sig öfver, att den unge
konungen i sjelfva Petersburg vågat trotsa den mäktiga kejsarinnan, och vid
hemkomsten mottogs han med allmän hänförelse. Kort derefter, den 1
november 1796, nedlade hertig Karl med stor högtidlighet sitt förmyuderskap, och
i enlighet med Gustaf III:s testamente trädde den nu adertonårige konungen
sjelf i spetsen för styrelsen.

Den fredliga tiden af Gnstaf IV Adolfs regering (1796—1805).

Gustaf IV Adolfs karakter. — Reuterholms fall. — Gustaf IV Adolfs giftermål, den 31 okt. 1797. —
Jjrtt förbund med Ryssland, 1799. — Regeringens politiska skuggrädsla. — Norrköpings riksdag, mars 1800.
— Den nya oppositionen inom adeln. — Kröningen, den 3 april. — Realisationsfrågan. — Riksdagens slut,
den 14 juni 1800. — Realisationen, 1803. — Wismar pantsattes, 1803. — Den beväpnade neutraliteten af år
1800. — Gustaf Adolf i Tyskland, 1803-1805.

Gustaf Adolf hade erhållit en vårdad uppfostran; af sin fader hade han
behandlats både med allvar och ömhet. Hans guvernörer hade visserligen ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free