Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Sverige. Derfcmot återfick Toli genast sina embeten, och 1797 kallades
han att i krigsärenden vara ledamot af konseljen. Konungens förnämsta
råd-gifvare voro for öfrigt K. A. Vachtmeister, M. Rosenblad, K. Lagerbring,
hvilken sist nämde varit invecklad i den armfeltska rättegången och nu
ut-niimdes till statssekreterare för krigsärendena, samt Samuel af Ugglas.
Denne, som vid statshvälfningen 1772 i så hög grad lyckats vinna Gustaf lll:s
ynnest, att han, ehuru blott en 22-årig sekreterare, upphöjdes i adligt stånd,
hade sedermera gjort sig känd såsom en synnerligt duglig embetsman, blef
1799 grefve, skötte nu tidtals öfverståthällarembetet och var den ende, som
utöfvade något större inflytande på den för öfrigt mot allt guustlingsväsen
synnerligt obenägne konungen. Den skicklige och sparsamme Karl Erik
Lager-heim sattes i spetsen för finansförvaltningen; för den utrikes politiken egde
Taube och Fersen till en början en
viss betydelse; den som förestod denna
forvaltningsgren var dock, sedan F.
Sparre 1797 dragit sig tillbaka, den
redlige Fredrik Vilhelm von
Ehrenheim, till en början i
egenskap af hofkansler, men från 1801
med titel af kanslipresident, ehuru
kanslikollegium då upplöstes.
Sedan Gustaf Adolf sjelf
öfver-tagit styrelsen, fortsattes någon tid
underhandlingarna om det ryska
giftermålet, men de blefvo fruktlösa,
da konungen, styrkt i sin föresats
af presterskapet, förblef omedgörlig
med afseende på religionsfrågan, och
den 31 oktober 1797 förmälde han
sig i stället i Stockholm med den
sköna och älskvärda prinsessan
Fredrika Dorotea Vilhelmina af
Baden. Denna händelse hade
sannolikt framkallat ett ryskt krig, ora Katarina II ännu varit i lifvet; äfven
hennes son och .efterträdare, kejsar Paul visade sig till en början temligen ovänlig,
men då han i olikhet med sin moder snart beslöt att verksamt deltaga i
kampen mot den franska revolutionen, mot hvilken han fattat ett fanatiskt
hat, fann han för gcdt att söka försäkra sig om Sveriges vänskap. I sjelfva
verket antog också Gustaf Adolfs politik förnämligast i följd af Taubes och
Fersens inflytande en allt mer och mer fiendtlig riktning mot Frankrike.
Då det så kallade andra koalitionskriget nu utbröt, förklarade Gustaf Adolf
sig villig att i egenskap af hertig af Pommern deri deltaga, och 1799 lät han
Toll i Petersburg öppna en underhandling, hvars syfte var, att äfven Sverige
skulle -indragas i kriget. Lyckligtvis stannade det denna gång vid en för-
249. Drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina
(1781—1820).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
