- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
373

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nandet rum. Med hvilka känslor den förrådda garnisonen underkastade sig
denna vanära, är lätt att fatta. Kommendanten måste medelst en särskild
bevakning skydda sig for sina underlydandes raseri, och soldaterne bortkastade
gråtande sina gevär för att ej behöfva öfverlemna dem åt fienden. Öfver
hela Sverige och Finland uppväckte underrättelsen om nidingsdådet en
gränslös förbittring, men den gamle Sprengtporten, som i Sveaborgs dagtingan ej
med orätt såg en frukt af sina egna sträfvanden, prisade i ett bref till kejsar
•Alexander den »patriotism», som hans landsmän vid detta tillfälle lagt i dagen.
I Sverige stämdes Cronstedt inför rätta, men fann liksom Jägerhorn för godt
att ställa sig under ryskt beskydd. Deras nye herskare visade sig ej otacksam;
Jägerhorn erhöll ett högt embete, och Cronstedt inom årets slut 50 000 riksdaler
såsom ersättning för så kallade förluster samt en årlig pension af 4 500
riksdaler banko.

Men den vanära, som dessa män
bragt öfver sitt fädernesland, skulle
lyckligtvis aftvås af deras vapenbröder
i norden. Afven här försökte ryssarne
att genom lockelser till förräderi vinna
sina syften, men detta hade i allmänhet
blott den verkan, att både officerare och
soldater stredo med ännu större
förbittring i de skärmytslingar, som hären
under sitt återtåg hade att utkämpa. I
en af dessa, vid Pyhäjoki, söder om
Brahestad, blef Klingspors tappre
generaladjutant G. K. F. Lövenhjelm
den 16 april tillfångatagen af fienden,
men han erhöll en värdig efterträdare i
den ädle, hjeltemodige öfverste Karl
Johan Adlercreutz, född i Finland
1757. Den svenska armeen räknade nu
något öfver 12 000 man tjenstbara och
var fördelad i fem brigader. Af dessa
anfördes den första af öfverste A. F. Palmfelt; den andra eller de så kallade
björneborgarne, som hittills stått under Adlercreutz’ befäl, anförtroddes
efter dennes utnämning till generaladjutant åt öfverste Georg Karl von
Döbeln, född i Vestergötland 1758, »den lille mannen med band om
pannan», hvars snille och djerfva handlingskraft ej brutits af den kula, som i
slaget vid Porosalmi 1789 bräckte hans panna; den tredje brigaden anfördes
af öfverste H. H. Gripenberg; den tjerde var J. A. Cronstedts
savolaks-brigad, som nu förenat sig med den klingsporska hären, och öfver den femte
fördes befälet af den modige och vaksamme öfverste Johan August
Sandels, född i Stockholm 1764 och jemte Adlercreutz och Döbeln den förnämste
af detta krigs hjeltar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free