- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
385

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsbruket visar i synnerhet med afseende på jerntillverkningen
en liflig utveckling, hvartill jernkontorets inrättning väsentligt synes hafva
bidragit. En mängd nya bruk anlades; 1721 skola omkring 250000 skeppund
(42 500000 kilogram) stangjern hafva blifvit utförda, och under åren 1740—
1809 vexlade den årliga utförseln af denna vara mellan öfver 200000 (34000000
kilogram) och öfver 300000 skeppund (51000000 kilogram).

Rikets hela koppartillverkning beräknas omkring 1760 hafva stigit
till 6 500—7 000 skeppund (1 100000—1200000 kilogram). Falu grufva skali
1751—1754 hafva gifvit nära 5 000 skeppund (680000 kilogram) och 1781—
1790 öfver 6000 skeppund (1000000 kilogram) om året. Af silfver
tillverkades årligen 1752—1770 omkring 1 500 skålpund (640 kilogram), hvaraf det
mesta kom från Sala grufva. 1738 upptäcktes en guldgrufva vid Adelfors
i Småland. Af det derstädes erhållna guldet myntades till och med 1778
inalles 16 200 dukater; från 1773 till 1795 gaf grufvan i medeltal årligen 8
skålpund och i lod (3,4 3 kilogram) guld; vid periodens slut blef tillverkningen
nästan ingen.

En synnerligt vigtig näringsgren blef under detta tidhvarf fisket,
alldenstund sillen efter midten af 1750-talet i stor myckenhet böljade infinna
sig vid bohuslänska kusten. Från 1759 till 1772 fångades i medeltal årligen
270157 tunnor, men efter 1795 böljade tillgången minskas, och 1808
upphörde sillen alldeles att infinna sig.

Tack vare tabellkommissionen och den utmärkte Yargentins
undersökningar eger man från detta tidhvarf en temligen tillförlitlig
befolkningsstatistik. 1748 var Sveriges befolkning 1736 482, och 1809 2 382 075. Åren
1758, 1772—1773, 1789—1790, 1800, 1808 inträffade folkminskning,
hvartill orsaken är att söka i krig, missväxt och smittkoppornas härjande. Sedan
vaccinationen 1806 blifvit införd, har folkökningen i medeltal (till 1855) varit
0,813 procent om året, under det den under de föregående 50 åren blott var
0,54 3. Vid midten af 1700-talet företedde Sverige en större skilnad mellan
könens antal än något annat land både före och efter denna tid (1124 qvinnor
mot 1000 män), ett missförhållaude, som anses hafva sin grund i de blodiga
krig, för hvilka vårt land, särdeles under Karl XII:s tid, varit utsatt.

Kommunikationsväsendet förbättrades genom åtskilliga kanaler. Väl
afbrötos efter Karl XII:s död Polhems och Svedenborgs storartade arbéten på
Göta elfs kanalisering, men de återupptogos på 1740-talet; och 1800
fullbordades kanalen af den skicklige byggmästaren E. Nordevall. Till Södersluss’
i Stockholm ombygnad uppgjorde Kristofer Polhem planen, och sonen, Gabriel
Polhem, bragte 1753 verket till fullbordan. 1780 beslöts anläggandet ,af en
kanal vid Södertelge, men arbetet blef ej färdigt under detta tidhvarf;
der-emot fullbordades 1795 Strömsholms kanal som påbörjats 1787. I Finland
påbörjades äfven en kanal mellan Tammerfors och Tavastehus, hvarjemte
åtskilliga strömrensningar der egde rum.

Sveriges historia. V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free