- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
387

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

263. Johan Vingård
(1738-1818).

dagarnas afskaffande uppväckte hos allmogen (sidan 309), och 1757 forekom
i Dalarna till och med en hexeriprocess. Den blef dock den sista, ty en ädel
qvinna, grefvinnan Katarina
Charlotta de la Gardie beredde
upprättelse åt de anklagade, som till och med
underkastats tortyr. Med anledning
häraf slog adeln vid 1760—1762 års
riksdag till hennes ära en
skådepenning, och ej fullt 20 år derefter
lyckades, såsom vi veta, Gustaf III att ur
sjelfva lagen utplåna de vanhedrande
bestämmelserna om trolldom. Dessa
foreteelser voro onekligen glädjande
frukter af tidhvarfvets upplysning, men
med denna vann ty värr äfven det
ytliga och lättsinniga fritänkeriet insteg
hos de bildade klasserna. Äfven
pre-sterskapet, som på ett betänkligt sätt
forverldsligades genom deltagandet i
frihetstidens riksdagsstrider och genom
Gustaf III:s pastoratshandel, tog
intryck häraf. Under senare hälften af
1700-talet undanträngdes den gamla ortodoxien af den från Tyskland
härstammande neologien eller
rationalismen, en uppfattning,
hvarige-nom religionen urvattnades till ett
flackt moraliserande och ett
andefat-tigt nyttighetskrämeri. Stora andliga
vältalare kan emellertid denna
riktning uppvisa, såsom biskopen i
Göteborg J. Vingård samt framfor allt
Magnus Lehnberg, död 1808
såsom biskop i Linköping, hvilken
genom sin vältalighet och sitt varma
nit förstod att hos hufvudstadens
bildade klasser återupplifva det
domnade religiösa intresset. Såsom en
in-saga mot neologien kan man anse
den med pietismen beslägtade
herrn-hutismen, så kallad efter
stiftarens gods Herrnhut i Lausitz, som
under frihetstiden böljade vinna an-,
hängare i vårt land. Till denna
riktning hörde A. K. Rutström, död 1772, som för sina åsigter afsattes

264.

Emanuel Svedenborg
(1688-1772).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free