Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en stor del af penséerna. Yid suspecte och touchante sakers åhörande
haus-serar man gerna med axlarna, och sällan deciderar man någon rapporterad
affaire utan med ett vielleicht eller peut-étre», och så vidare. Det är en
rococo-hjelte som här förlöjligas. Det svenska lynnet egde dock jemförelsevis ringa
mottaglighet för den lätta, lekande rococosmaken, och det finare
sällskaps-lifvet, för hvilket denna konst egentligen arbetade och hvarifrån hon hemtade
ingifvelser och lånade former, hade här för litet svängrum; det trifdes ej i
vårt land så lätt som till exempel i Frankrike. Den smakens »läckerhet»,
hvarom man i vitterheten talade så mycket, utvecklade sig blott långsamt
under århundradets lopp. Allt nog, rococostilen rotfäste sig blott långsamt
här och nådde aldrig den utveckling som flerstädes i utlandet, äfven utom
Frankrike. Yi träffa derför icke hos våra konstminnesmärken från denna tid
den fantasirikedom, men ej heller den utsväfvande karakter som annorstädes
utmärker den samma. De
visa gemenligen ett all
varsammare, men ock torftigare
lynne.
Påtagligast framträder
detta i bygnadskonsten.
En lycka var, att
verksamheten på detta område kunde
samla sig kring ett så
stor-artadt verk som
slottsbyg-naden, hvilken genom sin
enkla och ädla skönhets
föredöme utöfvade ett
välgörande inflytande på hela den
konstnärliga verksamheten
Och blef en skola för sa väl *293. Stockholms slott, fonddekoration i slottsarkaderna.
arkitekter som skulptörer,
målare och konsthandtverkare af alla slag. Det karolinska tidhvarfvet hade
lem-nat Tessins bygnad äfven i det yttre ännu långt ifrån halffärdig. Man grep
sig nu kraftigt an med dess fullbordan under K. G. Tessins, Hårlemans (s. 129)
och Cronstedts ledning, i allt väsentligt efter N. Tessins ritningar. Först
1754 kunde dock konungafamiljen dit inflytta. Adelerantz bygde nordvestra
flygeln, och först under Gustaf III:s tid (1776) slutades arbetet med inredningen.
Genom byggandet af Norrbro, ett verk af samme Adelerantz, öppnades det
vackra perspektivet från slottet till Gustaf Adolfs torg. Till hvad i föregående
del är sagdt om slottet tillägga vi blott, att trappuppgångarna (s. 133) med
skäl gälla för de vackraste i vårt land. Den enkelhet, som råder i
bygna-dens yttre, vidhölls ej i det inre. Tvärt om begagnades här tillfället till en
rik dekoration i de svällande former, som tiden så mycket älskade. Redan N.
Tessin hade i den vid slottsbranden skadade norra längan, som vi nämt, flitigt
användt franska dekorationsbildhuggare och dekorationsmålare. Sonen och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
