Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
299. Faun af Sergel.
I statens historiska museum.
fick han sin vidare utbildning. Yid 18 års ålder fick han följa sin lärare på
en kortare resa till Paris, och vid 26 år (1766) sattes den nu for sin stora
begåfning af regeringen uppmärksammade konstnären genom stipendium i
stånd att företaga den efterlängtade farden till Italien. Redan förut hade
hans lifiiga fantasi, kanske väckt af
några gipsafbildningar i
hufvudsta-den efter antika bildstoder, drömt om
en ädlare konst än den I/Archevesque
kunde lära honom. I Roma och infor
dess antika mästerverk märkte han, som
han sjelf sade, att han »kunde intet»,
och »måste begynna sina studier på
samma sätt som ett barn undervisas»;
»han fann att ingen annan lärmästare
borde följas än antikema och naturen».
Efter några år (1770) hade han den
»Faun» färdig, som grundläde hans namnkunnighet och inleder ett nytt
tid-livarf i den europeiska skulpturens historia. Här utförde han vidare
»Diome-des», »Amor och Psyke» (i lermodell) med flere mästerverk, bildade en skola
och var midt uppe i en epokgörande verksamhet, då han 1778 mot sin vilja
af Gustaf III hemkallades att efter sin
förre lärare öfvertaga platsen som
staty-bildhuggare vid konstakademien. Ryckt
från den romerska konstverldens
befruktande inflytelser, hämmades han i
sin vidare utveckling. Hans vidare
verksamhet som uteslutande tillhör
hemlandet skall i det följande omnämnas.
Afven målarkonsten antog
småningom den lätta franska rocccostilens
prägel. Denna konsts förnämsta
uppgifter voro dekorationsarbeten och
porträtt. Den ledande mästaren vid
slottet var fransmannen G. Tara val
(s. 134), hvilken ock förestod den af
K. G. Tessin för slottsbygnadens behof
inrättade ritskola, som 1735 blef
upphöjd till kunglig ritarakademi. Yid
frihetstidens inbrott var bland de få
q varstående porträttmålarne Davidvon
Krafft den förnämste. Ur dennes skola utgingo de yngre konstnärer, hvilka
småningom ledde konsten öfver från den karolinska tidens tunga italienska smak
till den lätta modernt franska. Den mest betydande var G. Lundberg,
mästaren i pastellmålning, hvilken konstart bättre än någon annan kunde åter-
^ -oogie
300.
Gustaf Lundberg
(1Ö95-17Ö6).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
