- Project Runeberg -  Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige /
47

(1875) [MARC] Author: Rudolf Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


har egen lagman åtminstone från 1280-talet, men denna
lagsaga stod i visst beroende af Östergötlands lagman och
synes varit den enda af våra lagsagor, som saknat en egen
iag [1].

Liksom i fråga om landen, fäster sig äfven rörande
lagsago-indelningen i Svealand främsta uppmärksamheten
vid området norr om Mälaren. Tiundaland. har lagsago-anor
sedan lagman Torgnys tid; på 1200-talet nämnas flera
gånger (1231, 1286, 1295) samtidigt lagmän här och i
Attundaland [2]. Hurvida dexemot Fiädrundaland utgjort ett
särskildt lagmansdöme, är icke fullt klart. Vi hafva förut (sid.
12) antydt förhållandet till Vestmanland och omnämnt
Sturlassons yttrande härom. Så vidt vi kunnat finna,
förekommer ingenstädes i samtida handlingar namnet på någon
lagman för Fjädrundaland; i den nämnd, som utarbetade
Upplandslagen, deltogo lagmännen i Tiundaland och
Attundaland, men från Fjädrundaland omtalas i stället en »Ulfvid
domare». Då 1244 innevånarne i Tiundaland öfvcrenskommo
om en afgift till sin prost, förekomma i brefven härom (Sv.
dipl. 316, 317) uttryck, som tyda på en bestämd rättsenhet
(placitandi gratia, communio legum), under det att i ett dylikt
bref om samma afgift i Fjädrundaland (Sv. dipl. 318) intet
sådant uttryck förekommer. Å andra sidan kallar
Vestmannalagen sitt lands allmänna ting för »folklandsting». Vidare
förekommer icke före år 1300 någon lagman särskildt nämnd
för Vestmanland, under det att vi hafva sådana för alla
öfriga lagsagor [3]. Förhållandet är sålunda från flera


[1] 14) K. Magni bref till öländingarne 1281. Sv. dipl. 736. — 1281 obilt
legifer Olandie (Ängsökronol.).

[2] 15) Sv. dipl. 259, 913, 1134, 1148.
[3] 16) Vi anteckna här på en gång de år, då lagmän första gången
nämnas i de olika lagsagorna: i Vestergötland 1219 (Eskillus legifer),
Värmland o. 1200 (A. legis lator; 1268 Höldo legifer), Östergötland 1244
(Laurentius 1.), Öland 1281 (Gotthormus 1.), Värend-Tiohärad 1167—09 (Nicolaus
1.), Tiundaland 1281 (Laurentius 1.), Attundaland 1231 (Germundus 1.),
Södermanland 1285 (Bero 1.), Närike 1272 (Philippus 1.); — Vestmanland
1305 (Magnus Gregorisson legifer Vestmannie).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:50:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/trterrit/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free