- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
21

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Tyskland. - Något för barnen att få.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svara alla torde förlåtas mig, enär jag liar mycket att göra. Syskon,
bedjen för mig, att jag måtte blifva till en välsignelse!

En innerlig fridshelsning.                        Bror N.

Min adress är tillsvidare: Mr Sloan. Newington Green 45.
London. N.

illustration placeholder

Något för barnen att få.


illustration placeholder


Om ni vilja som jag, så samlas vi ännu en gång omkring den sköna
^ vinterbrasan och fortsätta vår berättelse. Vi hade ju hunnit till
den tidpunkt, då vår hurtige Gösta fått sina fosterföräldrars löfte att
draga ut i kriget. Krig hade nämligen 1863 utbrutit emellan
Tyskland och vårt kära grannland Danmark. Både värt lands regering och
den svenska allmänheten visade det betryckta grannriket sitt varmaste
deltagande. En mängd svenskar hade såsom frivillige gått i dansk
tjenst och deribland var också Gösta.

Vi förflytta oss nu till Jutland, en a! Danmarks större provinser.
Slaget vid Fredricia hade nyss stått. Danskarna hade måst gifva vika
för den tyska öfvermakten och utrymt staden till segrarne. Vi förbigå
det blodiga slagfältet och krigets alla fasor och träda i stället in i
den der bar?cken, öfver hvilken Danebrogen med sitt röda kors svajar.
O, hvilken syn! Der ligga krigets arma offer i säng efter säng, i
långa rader i de tillfälliga sjuksalarne. Alla lemlästade på något sätt
eller skadskjutna som villebråd i skogen och det — af bröder, barn
af samme Fader och Skapare.

Men vi återvända till fältlasarettet. Derborta på en tältsäng med en
blå uniformskappa öfver sig ligger en blek yngling med armen i band
och bindel om hufvudet. Såret i hufvudet är snart läkt, säger syster
Marta, men värre är det med armen, tillägger hon. Kännen I månne
igen denne yngling med det nordiska utseendet och de bleka dragen?
Ja, det är vår käre Gösta. Han har blifvit så mager och hålögd, och
blicken, som förut strålade af lefnadslust, har blifvit så dyster och
orolig. Visserligen har han rönt mycken uppmärksamhet för sin
tapperhet i striden, men hvad gagnar det honom nu, der han ligger en
hjelplös invalid? Sårfebern, som nyss har släppt honom, har tagit nästan
det sista af hans krafter. Han sörjer visserligen icke så mycket öfver
sig sjelf och sin framtid, men han sörjer för de ädla fosterföräldrarnas
skull. Tänk om han nu skulle dö bort ifrån dem i detta främmande
land? leke kunde väl han beräkna, något större undseende, någon större
nåd af den Gud han öfvergifvit, än dessa stridskamrater, som lågo der
sårade omkring honom? Nej! nej! Han visste ju mer om Gud än
dessa, han var derför långt mera värd sitt straff, än de voro.

Så låg han dag efter dag och tänkte för sig sjelf. Och i dessa
tankar, kära barn, var det den gode Herdens röst hördes, som lockade
det förlorade fåret igen till herdefamnen och fårahuset.

Det enda, som kunde lugna och stilla hans oroliga hjerta, voro
de tillfällen, dä syster Martha hade vakten och såg till de sårade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:18:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ts/1898/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free