- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
39

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något för barnen att få.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med Gösta knäböjande vid sängen, och doktorn och baronen fulla af
deltagande lutade öfver henne. “Har jag drömt? Har jag drömt? —
Hvar är Gusten? Hvar är min bror?“ — “Här, här, älskade Maria;“[1]
(ty det var hon) sade Gösta och kysste hennes darrande händer. "Hår,
här är din bror, din lille Gusten, som du kallade honom. Gud har i
sin barmhertighet hört den bön du lärde mig, och vi äro nu
återförenade." — "Ja, ja! Mors böner äro hörda," hviskade Maria, "och hon
kan nu med glädje se ned på sina barn och se, att båda vandra de
nu såsom Guds lyckliga barn på vägen dit upp, der hon är, för att en
gång återförenas med far och henne!" Och båda höllo de hvarandra
omfamnade och gräto af glädje. Denna stora glädje hade också en
underbar verkan på Gösta. Hans tillfrisknande gick utomordentligt fort;
han kunde redan dagen före nyårsaftonen anträda sin resa hem till
Sverige, men icke i sällskap endast med den öfverlycklige baronen utan
med sin återfunna syster, som baronen ömsom kallade "lilla
doktorinnan", som räddat hans sons lif, och ömsom sin nya dotter.

Stor saknad väckte både Göstas och Marias afresa särdeles hos
doktorn.

Afskedets plågsamma ögonblick voro nu förbi.
Decembermorgonen uppgick frisk och klar. Snart voro de långt ute på hafvets
glittrande vågor, och nu måste Maria omtala sina lefnadsöden för den
äl-skede brodern och den förkrossade fosterfadern, som gjorde sig bittra
sjelf anklagels er, att han varit så sjelfvisk och ej unnat Gösta söka upp
sin enda syster. Mycket hade Maria gått igenom på dessa femton år,
men under allt hade hon dock hållit sig kvar hos Gud och hoppats på*
broderns återseende.

Den käre gamle doktor Pil var död. Enkan var flyttad till
hufvudstaden. Der hade Maria gått in vid röda korset och utbildat sig till
sjuksköterska. Kärleken till de nödställda dref henne ut i kriget.
Denna kärlek hade nu fått sin belöning — en frälst själ, en återfunnen
broder! O, huru hon tackade Gud i sitt hjerta! Från Göteborg sände
baronen ett förberedande telegram till friherrinnan på Sjöholma. På
nyårsaftonen voro de der och friherrinnan slöt med outsäglig glädje de
båda syskonen i sin famn och sade med rörelse: "Herren tog min
förstfödde, men gaf mig två barn i stället. Löfvadt vare hans namn!"
"Amen, amen halleluja!" sade den gamle betjenten och strök tårarna
ur sina trofasta ögon och trädde fram, äfven han, för att helsa den
återvändande Gösta, som var hans stora favorit, välkommen hem.

På nyårsdagen, sedan både uuga och gamla bevistat gudstjensten
i den närbelägna kyrkan, hade baronen och hans friherrinna stor
middag för alla sina underhafvande, som då framförde sina
nyårsönskningar till sitt älskade husbondefolk.                        Onkel Eric.

illustration placeholder


[1] Hennes fullständiga namn var Martha Maria Elisabeth Alm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:18:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ts/1898/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free