Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnafdelningen, Från fjerran land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nom ånyo en bugning och återtaga sina platåer, tills läraren
hemförlofvar dem.
Kinesiska vägarne äro långt ifrån goda. Här finnas inga tkg^ som
frustande rusa fram öfver floder, genom skogar och berg, utan de
resande måste nöja sig med att färdas på häst, eller åsneryggen eller ock
sittande i dessa tvåhjuliga kärror med hvälfda tak och utan fjädrar, som
på de steniga, ojemna vägarne förefalla allt annat än bekväma. Glad
känner man sig derföre vanligen, då man mot aftonen anländer till ett
värdshus. Kanske I tron, att man der kan få slå sig ned i ett rent,
trefligt, rum, värma sig vid en sprakande furubrasa och senare krypa ned
mellan) hvita, rena lakan i en’mjuk. behaglig bädd. Nej, först vi träda
in inom dörren, kanske vi ej se något alls för rök ifrån eldstaden, utan
måste med rinnande ögon trefva oss upp på en hård stenmur, der vi
öfver natten få intaga våra liggplatser. Sä småningom vänja vi oss
dock vid röken och kunna närmare taga allt i betraktande: sot på
väggar och sot i taket, två väldiga liggmurar samt eldstaden i midten, der
kocken, svart, trasig och svettig, ifrigt sysslar med att röra om i en stor,
väldig gryta. Borta i ett hörn ligga ett par män vid en liten lampa,
sysselsatta med — ja, hvad tror ni, barn? Månne de liksom pappa och
mamma bruka om kvällarne göra, läsa sin bibel och fröjda sig öfver dess
innehåll? Ack nej! stackars menniskor, de söka ej Gud, ty de veta intet
om honom, utan de äro i färd med att röka sitt opium, detta förfärliga
gift, som så utarmar, förslöar och förnedrar dem, som biuka detsamma.
De fästa opiumkulan på en nål, värma den öfver lampan och röka den
sedan mddelst en lång pipa med stort lerhufvud. Efteråt försjunka de
i en hemsk dvala, tills de åter vakna upp ur densamma för att ånyo
röka sitt opium. Så fortsätta de dag ifrån dag, år ifrån år. Krafterna
aftaga, musklerna slappas, de blifva odugliga till arbete ; pengarne taga
slut. För att nu tillfredsställa sitt behof efter opium, sälja de allt hvad
de hafva, ja, hustru och barn. Sådan är synden: först söt och så bitter,
ack, huru bitter! Den bästa jorden åtgår till att odla detta opium. I
mån tro, att ett sådant fält ser vackert ut. Blommorna lysa med så
bjerta färger, hvita, röda och blå och de växa till jemt och rakt, så att
soldaterna i en armé icke kunna iakttaga prydligare hållning. Men så
är det ofta. Giftet gömmer sig ofta under en fager yta. Djefvulen vet
att förskapa sig till en ljusens ängel. Se ej blott till ytan, älskade barn,
utan bedjen om Guds Ande att ransaka djupet, på det I ej mån fara vilse.
Jag hoppas, att hvad jag nu omtalat för eder må blifva till någon
lärdom för eder, och först och främst mana eder att af hjertat tacka en
älskande Fader i himmelen, som gifvit så mycken nåd, tolf korgar fulla
och mera till åt hvar och en af eder. Mån I icke glömma detta! Ofta
värdera vi, menniskor, ej det goda så mycket för dess myckenhets skull.
Det är härmed som med sommarens blommor, man går så lätt förbi dem
för deras myckenhets skull, under det man så gladt och jublande
plockar den första långt enklare lilla vårblomman, emedan den står der så
enstaka. Vidare: Bedjen! Bedjen af Öfverfullt hjerta, lopen efter ljus
för dem, som vandra i mörka skuggors land, efter lisa åt förkrossade
hjertan, efter skurar af nåd Öfver en förtorkad åker. Ropen till Honom,
som ej är som de stumma afgudarne, så att han hvarken kan höra eller
svara, utan hvars ögon öfverfara hela jorden för att bistå de arme,
vilseledda fåren och hemta dem åter till det rätta fadershuset.
Herrens välsignelse vare öfver eder, älskade små tidningens
läsare och läsarinnor, önskar en missionär i Kina Carl Nordling.
 |
| Illustrationen |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
