Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stund bland de nyfrälsta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 109 —
inga tårar har för sorgens dag, utan äfven då kan var stilla
och förnöjd. Jer. Kl. 3: 26-33; Ordspr* 24: 10. En annan,
hvilkens anletsdrag förråda ett bad i misströstans dy, snyftar i
mitt öra: "Det är omöjligt ätt hålla ut! Frestelserna äro mig
öfvermäktiga". — "Herre hjelp mig! — Och strax räckte Jesus
ut sin hand och fattade i honom: Klentrogne, hvarför tviflade
du? Och när de kommit upp i båten, stillade vädret sig".
Vindarnes Herre är ju alltid med de sina på en stormande färd.
Men hvarför ser du en vålnad i stället för allmaktens Gud?
Matt. 14: 26. Nedåt sträcka sig hans eviga armar. Känner du
€j, huru de omsluta dig på alla sidor?
3. Hur’ gjorde den trogne herdegossen, som vaktade sin
faders fårahjord? Jo, då han en afton räknade sina
skyddslingar, saknades . ett af lammen. Utom sig af sorg begaf han
sig åt skogen, för att söka upp det vilselupna. Natten blef kall
och stigen omhöljd af mörka skuggor, men han gick timme efter
timme sökande och lyssnande i hvarje ljud efter lammets röst.
Hur skulle han kunna se sin faders ansigte med mindre han
återförde det förlorade? Slutligen hörde han ett svagt kvidande
ljud. Och efter detta ställde han hoppfullt sina steg, och så
fann han till sin stora glädje det blödande lammet, som i sitt
oförstånd sökt skydd i ett törnesnår. Hvad gjorde han se’n,
tror du? Misshandlade han det måhända och slog det till döds
som en välförtjent lön för dess oförstånd? Ack nej! Fast trött
och utmattad som han var, med sönderrifna kläder och sargade
fötter, lägger han dock detta svaga lif på sina armar och bär
det. Hvart? Månne till ett annat snår, för att der lemna det
åt sitt öde? Ja, hvad tror du? Han bar det hem, säger du.
Ja då morgonrodnaden tände sina första facklor i östern, kom^
mer han jublande hem och säger: "Fader, jag har funnit det!
Se här! Jag har burit det i min famn. Det har sökt slita sig
löst från mig ibland; men jag har hållit det fast, så att mina
armar värka". Trött och sjuk går han sedan till säng, för att
aldrig mer stiga derur, ty den sjukdom han ådrog sig under
sökandet efter lammet bringade honom genom grafvens portar.
Men de sista ord han sade, voro dessa: "Jag är så glad att jag
fann det förlorade". Han dog för lammet! Hvad har Jesus
gjort för dig? Han gaf sitt lif för fåren. Kan du tvifla på en
sådan allt offrande kärlek? Hvarför tror du han gått en törnig
stig genom Getsemanes dunkel och blödande dignat under
korset på väg till Golgata, om ej för att vinna dig för sin himmel?
Och hvarför har han gått så ifrigt sökande dig i många år?
Månne blott för att få bära dig i famnen några dagar eller
månader, för att sedan åter lemna dig till rof åt nattens fasor
och öknens vilda djur? Nej! Han håller ut äfven med de svaga
och oförståndiga. "Jag skall ingalunda lemna dig ej heller
öfvergifva dig", säger han, vid hvilkens hjerta du hvilar. Hans
armar "värka" ej! Hvila hos honom i stilla förtröstan på hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
