Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Från Zulu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja, svara de, han är dem nära. Och dock, det är bära ett litet
tuppfjät till förbättring med dem, tycker jag. Men lofvad vare frälsaren!
Han försmår icke brodden, utan ser redan på förhand fullbordat hvete i
axet. Käre Herre; gif mig dina ögon att se med!
* *
*
Nu är mötet slut. Jesus har blifvit målad för dem; hör nu; huru
stackars Maria ömsom gråter och beder och ömsom tackar! Hon säger,
att hon är så sammansnärjd och sanimanväfd med synden och är värre
än dem, som icke veta något. Men hon vill ända kasta sig på Jesu
löfte, att han är kommen att uppsöka och frälsa det förtappade. Hu,
så det regnar! Men vi måste gä och göra oss förvissade om, huru det
står till med Lussy. Hon har icke varit på flera möten nu. Der är
huset! Kan du icke se det vid blixtens sken? Jo! Så låtom oss gå in.
Der sitter Maria, o, hon luktar af strrka drycker! Käre Gud, frigör
henne! Och der är Lussy, fint klädd med bredt, rödt silkesband knutet om
lifvet och i sällskap med vänner från samma kraal, som hon. Det ser
illa ut Jag fruktar, Lussy, att du beträdt dina gamla vanor. Om icke
Jesus kan församla dessa flyktingar, hvem kan då göra det? —Låtom oss
gå in genom fängelseporten och till kvinnornas afdelning. Stackars
;;üno-malilo" (hennes namn betyder: den som är med stor gråt). Hon ler
genom tårarna, hennes lille söte Jubili har Jesus tagit hem, att han må
få för evigt jubilera. Här var det blott hån att kallas Jubili, då man är
född och fostrad i ett fängelse. Men stackars modren och alla de andra
kvinnorna! Han var deras lille solstråle, som förskingrade mången mörk
och dyster stund inom fängelsemurarne. Men Jesus älskar Unomalilo,
och hon har lärt sig att förstå det och älska honom igen, och hon
mottager hans tröst och kraft att varå ett exempel på en sörjande men
ända lycklig kvinna. Men nu få vi icke gå på fängelset igen på en lång tid,
ty miss Acherwood af engelska högkyrkan, som förr gått der, vill gå der
igen. Så att nu kunna vi icke på en tid få göra mera än bedja för dem.
Men låtom oss göra det i tron, icke tviflande, så kan Gud än en gång
öppna dörren och låta oss gå in och tala om honom igen. Låtom oss i
stället gå till sjukhuset! Der ligger en gammal kvinna, som tror på
Jesus. Hon har flitigt hvarje vecka besökt rara möten; hon har kräfta i
bröstet, hennes plågor äro förfärliga; men hennes lidande nalkas sitt slut.
Nu börjar hon fråga de andra, som ligga i sängarne: "Ser ni inte
ängelen? Se, så vacker! Se, der äro många. Ser ni dem inte?" Nej,ingen
mer än den döende såg dem. De kommo för att föra henne in i hvilan.
Så låtom oss gå till jernvägsbaracken, ett långt jernhus. Här ligga
många zulumän utsträckta på sina hårda läger, uttröttade efter dagens
möda i den heta solen. "INangu Umfundisi!" (= der är läraren). Så
hafva vi möte. Och ofta stå de upp der och säga, att de vilja utvälja
Jesus. Här är det hufvudsakligast kraal-kaffrer, som icke mycket, om
ens något, varit i beröring med civilisationen. En liten titt till
soldatkampen ock! Men dit får bära männerna gå. Der äro tält vid tält,
hvarest soldater bo om hvarandra, alla svarta. Då man gjort en rund
omkring for att kalla dem, samlas de, ibland stora skaror, ibland mindre,
till möte i det fria; och ofta är Guds Ande krafteligen på färde för att
Äsamla sina flyktingar." Gud ske lof, att vi också få hjelpa till att
församla! "Men livar har du idet eller nästet," sade gamle Andreas för 4
år sedan, "tigern har ett ide, hvartill han drar sitt rof; hvar harduditfc?
Fogeln har sitt näste, der han foder sina ungar; hvar är matrummet,
der vi skola sätta oss ner och blifva mätta af Guds ord?’; Yi förstodo
då icke fullt hvarken meningen eller nödvändigheten af att hafva en
plats att samla de flyktiga uti. Men vi gpra det nu. Derför, kära
vänner, uppbjuden hela eder förmåga i att hjelpa oss att få en matsal, der
Guds himla-rätter framdukas, för att begagna gamle Andreas bild. I
skolen ingalunda mista eder lön.
Gud välsigne oss och eder att vara trogna och gifva folket den be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0167.html
