- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
219

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Ångermanland. - Ur dagboken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— 219 —

<lu Zions dotter! Vi få ingå och utgå tillsammans med en furste. Konungen
öfver alla konungar, hvilken är rättfärdig, segerrik och ödmjuk* Med jonom
vinna vi seger, hans kraft är mäktig i de svaga.

Vi hafva så länge at flera våra vänner häruppe varit ombedda att
skrifva något i den kära tidningen T. S., hvilket vi nu till Herrens ära vilja
göra.

Under de år, som Herren gifvit oss nåden at/, arbeta på den åkerteg, som
blifvit oss af honom sjelf anvisad här uppe i Ångermanland, kunna
visäga att Segerfursten sjelf gått med oss. Hur dyrbart och tryggt är det ej
att få ingå med en furste, som en gång för alla vunnit en härlig seger uppå
Golgata och der öppnat en källa mot all synd och orenlighet. Pris ske
Gud! I denna källa ha många syndens trälar funnit rening och frid äfven
här uppe i norden. Förliden vinter hvilade Guds väckande Ande Öfver
dessa nejder, många syndare frälstes, både gamla och unga, särskildt uti
en socken Edsele, men äfven å andra platser. Dyrbart var att åter
komma hit upp och finna de flesta af de kära nyomvända barnen bevarade i
Herren. Till stor sorg får man ju äfven se någon följa Demas’exempel. Men
må vi i Jesu kärlek söka hjelpa upp de fallna! Äfven under denna vinter
har Segerfursten lagt syndare till sina fötter, såväl på de platser, der vi
verkat, som der våra kära systrar Lovisa Ratuqvist och Anna Fagerstedt
verkat. Åtskilliga gånger under .v.intern har Herren förunnat oss den
glädjen att sammanträffa och hafva några morén tillsammans, hvilket för oss
varit dyrbara stunder. Stora syndens hjeltar ha böjt sig vid korsets fot och
der undfått nåd och syndernas förlåtelse. All äran åt Gud och Lammet!
"Så är nu hvarken den något, som planterar, eller den som vattnar, utan
Gud, som gifver växten."

Vårt arbetsfält häruppe har vidgats år efter år, nya mörka platser
öppnats, mången förskansning och fördomsmur ramlat. Äfven här kan
Jesu ord tillämpas : Säden är mycken och arbetarne få. Mat. 9: 37.

Nu har äfven denna vinter förrunnit på stridsfältet med alla dess
tårar, strider o* h segrar. Tiden ilar’, snart äro vi hemma*, all strid är då
afslutad. Om Jesu dröjer så länge, kommer snart den särskildt för
evangelisten så efterlängtade konferensen, der mången dyrbar lärdom och
välsignelse kommer oss till del.

Nu till sist en kär fridshelsning till vår kära styrelse, alla våra
kära kamrater på stridsfältet samt till alla våra vänner både här och i
våra hembygder.

Jesu små vittnen Jenny Lundell och Hildur Larsson.

*



Ur dagboken.

(Forts.)

Lördagen den 16. Genom porten till "Storgården14, som jag
nu gästar, hafva många, både lefvande och döda, gått före mig.
Växlande öden och händelser, som passerat, och många olika personligheter,
som lefvat här mellan åren 1752 och 1898 erbjuda tvifvelsutan i och
för sig en intressant historia. Men vi känna den icke. De fötter, som
trampat stigen, ligga nu i grafven. Den hand, som inristade årtalet,
är afdomnad i döden. Den gamla gården slumrar i aningar och
drömmar. Yar tyst! Yäck honom icke!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free