- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
287

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Kina.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 287 —

var, i stället för fönster,,var sönderslitet på flera ställen. Dertill värdet
ganska fuktigt och kallt. Genom att erlägga extra afgift för olja fingo
vi lyse, som utgjordes af några bomullsstickor laggda öfver oljan och
antända i ena ändan. Huru man än söker i Sverige tänka sig dessa
saker, kommer man dock så långt ifrån verkligheten. Jag hade att sitta’
och vakta sakerna, utan att gå ut på gatan trån det vi kommo dit, till
den 4:de på aftonen, då de andra syskonen kommo. Den 5:te hade vi att
lemna Peking. Karlson och systern hade hvar sin bärstol; Larson och
Landgren hade en tillsammans, så att då den ena satt i stolen, red den
andra, utom de 2 sista dagarne, då båda redo. Jag och kinesen redo all väg.
Om det icke är så bekvämt, som att gå i bärstol, så är det icke en
fjerdedel så dyrt, då man beräknar att mulåsnan bär en half last med &aker
utom den som rider. Utom de 6 mulåsnor, som buro bärstolarna, hade vi 7,
mulåsnor och 2 åsnor för sakerna. Den mulåsna., jag hade att rida på,
bar utom min bädd 2 tunga lador; och som hennes rygg var
sönderbruten af arbete, gjordt förut, hade jag för att lindra henne, att gå långa
sträckor. Likaså broder Landgren, som red första veckan, emedan hans
mulåsna blef mycket halt. Som det icke fins hvad vi i Sverige förstå
med vägar, så hände det ju rätt ofta att djuren slogo omkull. Det är
ganska svart, då det blåser, emedan sanden yr så, att man ej kan se upp
och knappt andas. Den 6:te på e. m. gingo vi längs en nästan uttorkad
flod. Der sågo vi många stora murar, byggda på höjderna, och stundom
öfver den hopträngda floddalen, så att vi hade att passera genom stora
porthvalf. Så gick det dag efter dag. Gud hjelpte oss, så att herberge
fingo vi hvarje natt, ehuru stundom mycket torftigt, mat fingo för det
mesta, 2 gånger om dagen, stundom endast en gång. Tvättvatten lyckades
jag ju ej fa för hvar dag, men det gick ju ända. Ofta passerade vi genom
städer. Ofta sågo vi afgudahus, stundom mötte vi karavaner med ända
till 70 kameler. Djuren äro alltid försedda med bjellror, så att det ären
ständig bjellerklang. Den 8:de, som var långfredagen, hade vi att passera
en mycket svär väg, der berget stundom var ända till 100 meter högt
öfver vägen på ena sidan; och på andra sidan var ett lika stort djup ned
till en flod. Vi kommo pà aftonen till en stad, der några svenska syskon
tillhöriga I. M. A. hade sin station. Den 9:de, straxt sedan vi lemnat
dessa kära syskons stad, hade vi att gå öfver en flod, der det strömmade
ganska starkt. Vi kommo sent på aftonen till en by, der vi togo
in för att fira påsk. Der på herberget utgjordes golfvet af
samman-trampad lera, mycket ojemnt; Öfver bordet i taket voro 2 svalbon,med
afseende på tätheten var det samma förhållande som i Peking. Mannen som, sedan
han stänkt vatten på golfvet, sopade det, sopade älven bordet med
samma kvast, då han kom till det. Tidigt på morgonen fick vår kines mycket
att göra med att försvara oss mot alla de galenskaper de hade att säga
om oss. Från kinesisk synpunkt kunde vi, emedan vi ej voro gifta, icke
vara andra än så dana, som reste genom landet, för att skända
deras kvinnor; eller ock måste vi vara katoliker, och i så fall hade de
förskräckliga tankar om oss. Underbart att de icke tröttnade att betrakta
oss och varå rörelser. Om de ej kunde få se oss på annat sätt, stucko
de hål på papperet med fingrarna och sågo genom fönstret. Vi fingo
tänkespråk af kinesen; han är en snäll man och var mig till stor glädje
under resan många gånger. Den ll:te kommo vi till en stor stad utan
någon missionär. Vårt herberge var midt emot ett stort tempel.
Kommo på aftonen den 12:te till en stad, der en mycket kär svensk broder med
sin hustru har station. Nästa dag hade vi att "gå mycket långt, och det var
det flera tin^ som ville göra det mörkt för oss. På herberget hade
broder Landgren och jag en oförgätligt dyrbar stund med Gud. Och då
ljusnar allt. — Den 14:de hade vi, straxt innan vi kommo till den stora
staden Ta-t’ong, att gå öfver en flod. Der ha engelska syskon en station.
Der träffade vi vår syster Laurine Carleson och en annan svensk syster. Den
15:de.gingo vi förbi en plats, der det sades varå 10,c00 afgudar. I en flod, der
det var is, slogo några af djuren omkull. Den 16:de vid middagstiden kommo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free