- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
306

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Zulu.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 306 —

hade vi endast korta tal, bön och sång. På eftermiddagen hade vi
samtal om saker, som röra kaffrernas lifsamt skolverksamheten. På
onsdags-förmiddagen fortsattes med samma ämne. På eftermiddagen gingo vi
ned till en flod och hade dopförrättning, då det var 5, som begrofvos
med Kristus genom dopet. Vi hade i sanning en dyrbar stund på
flodstranden. På torsdagen var det uppbrott för dem, som kommit hit för
att deltaga med oss i mötet. När alla både svarta och hvita hade gktty
kunde jag ej annat än gå afsides och tacka Herren, att han ändock
stannade kvar, när andra gingo.

Älskade missionsvänner, kommen i håg oss samt våra kära infödda
arbetare. De hehöfva särskildt bäras på bönens armar.

En innerlig fridshelsniag till alla kära Guds barn, särskildt i Upland,
Södermanland och Nerike.

Edra för Jesus utgifna Elin och Karl V. Karlsson.

Fridhem M. S. Glendale den 14:de juni 1898.

7 Pietermaritz str. P. M.-Burg. Natal, S. Africa den 18 juni 1898.

Kära missionsvänner och läsare af Trons Segrar!

Stor vare eder frid!

Jag tänker, att I undren, huru det går med våra byggen; och
derför vilt jag skrifva några rader och låta eder veta, att det går framåt
ehuru sakta. Gud vare tack och lof, som aldrig lemnar sina tjenare i
sticket för något, som han befaller dem att göra. Skulle det än blifva
som med Moses, att händerna sjunka af matthet, så finnes det alltid
någon Aron och Hur till reds att understödja dem. Vi hafva icke hunnit*
längre med kapellet synligt, än då jag sist skref. Men det har dock gått
framåt, ty all tegelsten, grundsten och murbruket äro betalda med de
penningar vi genom br. Molander och Vallin, Stockholm, fingo emottaga.
Och vi hafva nu talat vid en murare, som vill fullborda det för 20 doll.
(billigt efter härvarande förhållanden) och vill vänta med betalningen,
tills vi kunna lemna den. Och med värt underhåll samt det vännerna i
Örebro genom missionsfesten i lutherska bönehuset inbringade och något,
som vi fått låna, kunna vi betala takresning och takplåten. Och dä vi
betala det, kunna vi taga på nytt till golf och takpanelning, så att arbetet
icke behöfver stå stilla, utan kapellet snart blifver färdigt, och vi få börja
med skola och möten, hvarefter vi längta. De kära vänner, som icke
ännu hafva gjort något för detta, kunna påskynda arbetet genom att
sända den hjelp de kunna. Om det skulle varå någon väl lottad, som
älskar Guds arbete bland de svarta och vill hjelpa, så fins det tillfälle att
gifva till bänkar och lampor; eller kanske det blir lika billigt med elektriskt
ljus; de hålla nu på att nedlägga kabeln på denna gata. Ack att Gud ville
uppväcka någon, som kan, att hjelpa oss med detta, så skola vi snart
iståndsättas att inviga bönhuset. Men allt kommer i Guds tid; hans
klocka hvarken saktas eller fortas. Vårt eget hus är ännu ej påbörjadt.
Vi hafva nog så länge att uppehålla oss och afbetala den månadtiiga
utgiften genom Oscars arbete. Men Johannes har lagt grunden till sitt
eget hus. Han var rädd att börja. Han sade, att han skulle endast
förderfva byggnadsmaterial. Vi sade att det nog var godt att tro litet om
sig sjelf, men han måste dock taga mod till sic och forsöka. Han är så
snäll som någonsin förr; han går nu ut till Saxony hvarje lördag och
har 3 möten på söndagen på olika ställen och återvänder på måndagen
eller tisdagen. Förra söndagen var det 2 kraalkvinnor, som lemnade sig
åt Gud. Men satan vill icke unna oss honom. Han har blifvit erbjuden
mycket förmånligare villkor. Men han säger, att hans hjerta säger, att
han icke skall lemna oss. Men är det så, att de ligga mycket efter
honom, kanske vi skola hafva att gifva det offret. Hjelpen oss att bedja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free