Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - “Herrens tionde“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ 344 — /
spejande barnaögon upptäckte korgen med frukten och från den ena
barnamunnen efter den andra hördes:
"O, sådana persikor! Tackoffer, får jag taga en?"
"Och jag?"
"Och jag också?"
"Och jag med?"
"Yar så god, kära mina barn", svarade den gamla kvinnan lugnt,
utan att ens vända på hufvudet för att se efter huru ofta eller till
hvad utsträckning man begagnade sig af den gifna tillåtelsen. Hon
hade satt sig pä kökströskeln och der satt hon ännu, ifrigt upptagen
med sömnad, då fru Allvin kort före middagstiden kom ned i köket..
Förvånad öfver att icke finna hvarken eld uppgjord eller några
förberedelser vidtagna, frågade matmodern: "Hvad i all verlden tänker du:
på, Tackoffer? Du ämnar väl icke låta oss hålla en fastedag heller?"
"Ah, nej, men jag tänkte ge er hvad som finnes, då
middagstiden är inne", svarade Tackoffer lugnt, i det hon uppmärksamt
betraktade det förkläde hon höll på att sy.
Svaret föreföll fru Allvin litet underligt, men Tackoffer behöfde
aldrig någon tillsyn. Hon skötte hushållet på ett utmärkt sätt och
matmodern var särskildt road af hennes små öfverraskningar då och
då. Säkert hade hon äfven nu någon dylik redan på förhand färdiga
och med en känsla af att det den dagen väntade dem någon särskild
läckerhet till middag aflägsnade sig fru Allvin.
Då hon emellertid någon iimme senare mötte sin man vid
middagsbordet vexlade de blickar af största förvåning. En så alltigenom
torftig måltid, som der den dagen stod framdukad, hade de ännu aldrig
varit med om i sitt eget hem. "Hvad betyder detta?" frågade herrn
i huset, vändande sig till sin hustru.
"Icke vet jag", svarade denna, i sin ordning vändande sig till
Tackoffer.
"Det är all kall mat som fanns — ledsen att jag inte hade
mer", svarade denna halft till försvar.
"Men jag sade i morse till hos slaktaren om en präktig
rostbiff", invände herr Allvin mer och mer förvånad, "och det finnes ju
icke potatis eller grönsaker — öller någonting."
"För att få en rostbiff stekt får man lof att tänka och rusta en
god stund förut, detsamma gäller för potatis och grönsaker också, men
jag tänkte, att jag skulle ge er hvad jag händelsevis hade, då
mindagstiden var inne, fast det råkade till att vara litet nog i dag. Men
jag ser att jag glömt brödet", fortsatte hon och vaggade ut ur
rummet för att några minuter senare återkomma med ett stycke pannkaka
på en tallrik.
"Brödet gick åt till frukosten", förklarade Tackoffer. "Kunde
haft både hårdt och mjukt, om jag blott tänkt derpå i tid, men allt
sådant kommer en att känna såsom om man vore tvungen att göra
det, och jag vill så gerna gifva frivilligt och af gladt hjerta; ni vet
ju i alla fall huru väl jag menar."
"Då en man skaffar till huset allt hvad som behöfves, synes mig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
