Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herren är min herde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 362 — #
paré, min vän, min äldre broder, min frälsare; och han skall
aldrig lemna, ej heller öfvergifva miga.
I den andra versen är bilden om herden och fåret
bibehållen. "Han låter mig hvila på gröna ängar", förer icke till
vissna grässtrån. Vid lämpliga tider få de njuta af det gröna,
mjuka gräset och lägga sig ned att hvila. Dessa bilder
användas för att ställa fram för oss Guds barns välsignade tillstånd.
Verlden vet ingenting om vår sällhet i Herren och kan
derför icke i minsta mån intränga i ett Guds barns välsignelser.
"Han vederkvicker min själ, han förer mig in på den rätta
vägen för sitt namns skull*. Detta har ingenting att göra med
affällingars återförande till honom. Det är visserligen sant att
detta göres äfven af Herren Jesus och af vår himmelske fader,
men detta är icke alls förebildadt här. På hebreiska betyder
satsen: "Han vederkvicker eller stärker min själ", d. v. s. just
liksom vi efter en mycket god natts hvila äro stärkta och
vederkvickta; eller liksom arbetaren under skördearbetet en het
sommardag blir uppfriskad af en svalkande dryck, på samma
sätt uppfriskas vi, som äro Guds barn, andligen af vår dyrbare
herde. Det är vår Herre Jesu Kristi hjertliga glädje och
förnöjelse att vederkvicka oss andligen. Om vi någon tid slås ned
af pröfningar och svårigheter eller af svåra frestelser, som vi
hafva att genomgå, och känna behof af att blifva vederkvickta,
hvad böra vi göra, om icke påminna Herren Jesus Kristus,
att honom har gifvits en lärd tunga att tala till de trötta,
vederkvicka dem, trösta dem, uppmuntra dem, stärka deras händer
i Gud.
Ack, låt oss sålunda i barnslig enfald umgås med vår dyre
Herre Jesus Kristus!
När helst du andligen slås ned, när helst du är högeligen
pröfvad, öppnar ditt hjerta för Jesus såsom för din vän. Jag
har gjort detta i många år, och det är just detta, som
uppehåller mig, som tröstar mig, som gör mig till en lycklig
man. Jag umgås med min dyre Herre Jesus såsom med en
hjertevän. Jag utgjuter mitt hela bjerta för honom och säger
honom allt, och i trötthetens och nödens stund tigger jag och
beder honom att tala till mig ett ord i tid, på det att tröttheten
må försvinna, och oföränderligt finner jag honom villig att
göra detta.
"Han leder mig". Först leder oss Herren in på den
rätta vägen, på rättfärdighetens stig, och väl der, få vi lita på,
att han skall leda oss framåt på samma väg, eljest skulle vi
snart irra vilse och gå tillbaka till våra egna dåraktiga,
syndfulla lustar.
"Och om jag än vandrade genom en mörk dal, fruktar jag
intet ondt, ty du är när mig; din käpp och staf de trösta mig".
Här finna vi psalmisten i andanom mötande den största
pröfning, ja mötande lifvets slut, och likväl är han icke nederslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
