- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
429

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några tankar från evangelistmötet i Valö den 24,20 och 26 sept.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 429 —

Elisabeth Larsson stannade för Jer. .31: 21. Herren uppmanar oss
att vara uppmärksamma på vår väg. Många minnen möta oss i dag,
sedan flydda tider tillsammans. Huru skönt att ända hittills har Herren
hjelpt oss.

Du affällige, stanna och lyssna till uppmaningen i vår text.

Undertecknad afslutade med Ps. 31: 22—25.

Det är godt att liksom David veta hvart man skall gå med sin nöd.
Då vi ropa till Herren, så få vi liksom David orsak att i sanning sjunga:
"Lofvad vare Herren.’;

Söndagen samlades vi kl. half 11 f. m., då Vahlberg med ledning
af ps. 95 uppmanade oss att gå fram inför Herren. Efter en stunds
bönemöte läste undertecknad Luk. 7: 11—17. Då våra förhoppningar grusas,
är menniskohjelp fåfäng. Endast Jesus kan hjelpa. Sedan höll Mariana
Rehnberg ett allvarligt och hjertgripande tal. Hon läste 1 Petri 1:13—25, och
stannade för vers 17. Vi hörde i de föregående verserna, huru Petrus
uppmanar oss att omgjorda våra länder och vandra heligt. Åter gifver
han oss en uppmaning näml. att då vi åkalla Gud såsom vår Fader, vi ock må
vandra i fruktan, att vi ej må gå förlustiga de stora förmåner, som äro
oss, hans barn, skänkta. Vi behöfva ej vara rädda för Gud. Det är icke
en sådan fruktan Petrus här talar om. Nej, det är den fruktans ande,
som af kärlek till Gud ej vill göra något, som sårar hans hjerta. Ega vi
denna fruktans ande? Det finnes själar, som egt vittnesbörd om
frälsning ; men icke behållit denna fruktans ande och derför i dag äro borta
från Gud. Låtom oss pröfva oss inför Gud; han har ej anseende till
person.

Elisabeth Larsson afslutade med 2 Kor. 3: 12, 13. Guds ord visar
oss, att vi ega ett hopp, som Petrus kallar lefvande. 1 Petri 1: 3. Gad
vare tack för detta hopp! Ar du här, som ej eger detta hopp? hvad nåd
att Gud vill tända det hos dig!

På e. m. började Vahlberg med 5 Mos. 33: 26-29. Vi hafva läst
om Moses, huru han redan från barndomen fick gå en underlig väg. Han
lärde som barn att känna sin moders Gud. Genom lidande lärde han sig
att lita på Gud. Han förtröstade vid Röda hafvet, i öknen o. s. v. Nu
stod han vid lifvets afton. Han hade under lifvets vexlingar lärt, att
"ingen Gud är såsom din, o, Jesurun!" Detsamma kunna vi, som gjort
bekantskap med Herren, intyga. Då vi som förlorade sökte nåd, så hjelpte
han oss. Ingen Gud är såsom du! Han har hjelpt i alla strider. O, att
alla kände huru god Gud är! Han är vår tillflykt. Vid korset har satan
ingen makt med oss. Slut dig nära Jesus, der är du tryggad i all fara.

Mariana Rehnberg: Joh. ev. 7:37,38. Jesus var med vid högtiden och
samtalade med menniskorna om sin Fader. Det var nog ej alla, som
hade gått upp för att söka Herren. Kanske är det så äfven ibland oss.
Hvad söker du? Hvad njuter du af? Samlar du endast för detta lifvet
Texten är ett ord ifrån Herren. Försmå ej hans vänliga inbjudning. Det
är vår glädje och stora förmån att dricka ur den lefvande källan. Men
kanske Herren måste klaga öfver dig som fordom hos profeten Jer. 2:13.
Har du börjat tro på Jesus ? Af vårt samlif med honom skola flyta
välsignelser från oss till dem vi umgås med i hemmet, i arbetet eller hvar
vi äro. Vi försvagas genom att ej flitigt dricka ur källan. Skola vi
fostras för himmelen, måste köttet dö och vi likbildas med Kristus.

Elisabeth Larsson fortsatte med Ebr. 4: 1, 2. Vi ha hört om, hu
Jakobs öga såg mot ett land af säd och vin. Guds Ande påminde mig
om detta ord: Låtom oss! Det gäller oss. Det är godt att vid veckans
slut få en hvilodag. Likaså för den himmelske vandringsmannen vid
resans slut. Är någon här, som håller på att tröttna ? Kom ihåg att löftet
står kvar! Tag nya t?g! Må vi icke öfvergifva Herren. "Kommen ihåg
Lots hustru!" Må vi lägga oss vinning om att komma fram! Det går
ej att följa verlden i dess lustar och ändock tänka att komma in i hvilan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free