Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
T. RONS SEGRAR.
en främling och gäst; ty det finnes ett
hem, oändligt skönare för den kristne
än det hem, som någonsin kunnat
sätta den schweiziska soldatens
hemlängtan i brand.
1. De’n kri stnes hem. Du må
vara fattig eller icke, din Gud har i
alla fall berett dig en stad. Ebr. 11.
Du skall ej för alltid med tårfyllda
ö-gon stirra gènom tidens gröna
fönsterglas. Det bliver »jul» även för dig.
Då skall du från »kristallpalatset»
blicka ut över Guds paradis och vandra
med Jesus på himmelens guldgator.
Blicka upp till Sion! Som Garfield får
du flytta »från kojan till palatset», och
där blir det ej trångt för dig, kära
Guds barn, ty Jesus säger: »I min
Faders hus äro många b
o-ninga r». Joh. 14. — Och du må tro,
att det var ingen överspänd fantasi,
utan en Guds ängel, som uppmätte
staden till tolv tufeen stadier.
"Dess glajis är lik den kostbaraste
ädelsten, såsom en kristallklar
jaspis-sten; och dess grundvalar äro prydda
med allt slags dyrbar ädelsten; och
varje port är en pärla, och stadens
gata är av rent guld, likt
genomskinligt glas. Och staden behöver icke
solen eller månen, att de skola lysa
däröver; ty Guds härlighet upplyser
den, och dess ljus är Lammet." Upp.
21. Es. 54: 11, 12.
Hör du, detta är ditt hem! Vilken
underbar anblick, då vi uppfånga den
första skymten av Jerusalem!
2. Vårt r e s s ä 11 s k a p. Medan
vi vandra upp till våra högtiders stad,
vill jag även göra dig uppmärksam
på att vi ha ett gott ressällskap.
Hemlighetsfull men så verklig är
den förbindelse vi redan ha med
andevärlden — de hemgångna heliga,
som åse vårt löpande på
vädjoba-nan, och änglarna, som hjälpa oss i
våra strider, att ebreerbrevets
författare säger: »I haven kommit till
det himmelska Jerusalem och till de
otaliga ä n g 1 a r och till högtidsska-
ran och församlingen av de förstfödda,
som äro uppskrivna i himmelen, och
till de fullkomnade
rättfärdigas andar och till det nya
förbundets medlare, Jesus, och till
stän-kelseblodet, som talar bättre än Abels
blod.» Ebr. 12: 22—24. Men vi vandra
i tro, icke i åskådning, och våra
ö-gon äro alltför skumma för att kunna
se profetens brinnande vagnar och
hästar (2 Kon. 6: 17) eller de milda,
klara ögon, som blicka ned på oss.
Ebr. 12:1. Och dessutom ha vi en
trogen vän i honom, som sagt: »S e,
jag är när eder alla dagar.»
Och i sällskap med Jesus går tidén
så fort. 1 Joh. 1: 3, 7.
II.
Det saliga mötet och återseendet
bortom tiden.
1. Välkomnad. Jag har sett
mången resande taga sin kappsäck och
ensam försvinna från stationen, och
jag-förstår, att han ej haft sitt hem där, ej
heller många vänner i den staden. Men
då en man omfamnas på plattformen
av sin hustru, och jublande
barnaröster hälsa pappa välkommen, då
förstår jag, att det är en lycklig man, som
hunnit målet för sin resa. Det känns
skönt att efter en stormig natt på
havet hälsas på stranden av tillgivna
vänner men ledsamt att komma som
främling till sin egen stad, även om
resan varit aldrig så behaglig.
Och det skulle vara förfärligt
ängsligt att vandra genom dödsskuggornas
dal ensam och övergiven. Vi ha tänkt
oss välkomna hem, men varför äro
himmelens portar stängda som om
nattetid? När Kristen närmade sig
porten, kom en änglaskara honom till
mötes och hälsade honom »tusenfaldigt»
välkommen; och med fröjderop och
basunljud fördes han upp till staden.
Då »tittade» Enok, Mose och Elia fram
över porten; och de gladde sig, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
