Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
1.
Med min lilla båt jag ror
Ut på fjäl den djup och stor,
Om det stormar eller om det stilla är.
Jag vill icke ligga still,
Noten ut jag kasta vill,
Fånga många fiskar för min Herre kär.
Kör. Ut att fiska’ Ut på världens hav
det ’Vkla!
Det min Mästares uppdrag ju är.
Jag vill icke ligga still,
Noten lit jag kasta vill,
Fånga många fiskar för min Herre
kär.
2.
Visst är fiskarn arm och svag,
Båten ej av bästa slag;
Mången sagt, at| jag bör hellre gå i land.
Men min Herre bjöd mig gå;
Därför vill jag hålla på,
Tills han själv mig hämtar till den andra
strand.
3.
Och min Herre handlar så,
Att han brukar helst de små —
Han har utvalt det i världen ringa är.
Ej för kyrka eller dom *
Världen givit nrig diplom **
Det är heller icke det jag’ söker här.
4
Men vad mer, om allt är smått!
Nätet mitt är dock så gott,
Ja, det är av allra bästa kvalité:
Det är evangelii ord
Om hur Kristus kom til! jord
För att leva och alt dö för syndare.
* Läs: dåm (= domkyrka).
** Utnämningsbrev.
SEGRAR. , 121
5.
Om jag hundra gånger om
Hem med lomma .bålen kom,
Vill jag likväl ut på fiske än en gång. •
Kanske då med fångst så stor
Jag med båten hemåt ror —
O, då iprisar jag min Gud med
jubelsång!
6.
När jag sist skall »lägga opp»,
Vila ut min trötta kropp,
Ej jag ångrar, i att jag brukat tiden väl.
Lönen väntar rik och stor;
Därför än en gång jag ror
Ut att rädda ifrån djupet någon själ.
Efter norskan av .T. S—n.
Ällvarsord.
I ett av sina resebrev i Trons
Segrar nedskrev pastor Kihlstedt för
många år sedan följande beaktansvärda
ord, vilka behöva höras och läsas om
och om igen, icke minst i vår tid.
Må Gud få riktigt visa oss, huru
dyrbart hans verk i en människosjäl
är. När vfi iå se en buske brinna av
Guds eld, ett människohjärta, som
blivit fattat av Guds kärlek, må vi
då minnas Herrens ord till Moses:
»Kom icke nära här.intill! Drag. dina
skor ay dina fötter, ty rummet, där
du står, är en helig mark.»
Böra vi icke, då vi se Gud verka
sitt verk ibland människorna, i vårt
hjärtas innersta djup gripas av på
samma gång en himmelsk fröjd och en
helig fruktan! Skulle vi icke skyla våra
ansikten och tillbedja i stoftet då
Herren går fram och hans Andes milda
men ändock mäktiga susning höres (1
Kon. 19: 12)! Skulle vi våga att på
ett köttsligt sätt gripa in i Guds verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
