Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
, 199
pera varken mig själv eller andra med
vackra ord eller satsbindningar, har
jag så uppslukats av nya krav, att
jag har icke vidare tid för några
funderingar. Missionsuppgifterna lämna
oss icke i sysslolöshet i staden, och
dagen är icke lång nog för
uppgifternas mångfald.
*
Vilket intryck göra våra
zulupoli-ser? Påminna de icke om våra
»sotar-murrar» där hemma?
Det tog jag dem för att vara, när
jag först såg dem.
»Är det här du bor?» hörde jag
en morgon från ett par svarta
väktare, som patrullerade: utanför vår
grind. »Ja,» blev mitt svar. »Då sköla
vi vakta», försäkrade de, och så
marscherade de i takt fram och tillbaka.
De hava lärt att hålla av oss, dessa,
lagens tjänare,, ty vi anordna möten
för dem två gånger i veckan.
I dag har här varit dopförrättning!
med fullt hus. Men det är icke alltid
så. Att »gå ut på vägar och stigar och
nödga dem att komma», är också
en missionärs uppgift. leke sant? Ideal
och verklighet! Är icke det livets två
varandra ganska ofta motsägande
fakta?
Idealistiska drömmare hava alltid
varit till litet gagn här i världen. »Jag
älskar verkligheten», hör jag. Så gör
jag också, och ändå — vet du, vajd
som kanske är en av de svåraste
uppgifterna för mig? — Att kunna skönja
idealet bakom en krass verklighet. —
När jag här understundom vill lida;
skeppsbrott i min ande, då viskar
jag till mig själv: »Sätt idealet så högt
du förmår! Då är du aldrig i fara att
likt såpbubblan brista av övermod i
inbillad storhet, och det
materialistiska i denna världen får ock då sin
rätta plats.» Behöver jag säga dig, vern
som är vårt ideal — som står så högt,
att han aldrig kan komma ned, ty det
är ju idealets innebörd?
Behöver jag säga dig, att det är
Han, som dog för en utarmad
mänsklighet, som stirrat sig blind i
självför-gudning, för en mänsklighet, vars enda
ideal varit och är denna världen. Att
se Jesus i allt — se där vårt mål!
Med innerligaste hälsningar från
Oscar och Eder
Augusta Emanuel son.
P. M. Burg den 2 maj 1920.
Årsrapporter för vår Kinamission för ar 1919.
Soping.
(Forts.)
»Och han bar själv sitt kors och kom
ut ’etc.» Joh’. 19: 17.
Då jag i dag tänkte skriva årsrapport
eller något om arbetet här under året och
öppnade min bibel, föllo mina ögon på ett
söndagsskolekort, vars bild visade Jesus,
bärande sitt kors. Jag tänkte då: »Om vi
inte uträttat så mycket som vi önskat och
bort göira, så ha vi iändå velat bära vårt
kors i Jesu efterföljd och predika korsets
evangelium för stora och små. Ära vare
Herrens namn! Han har krönt arbetet med
sin nåd och stadfäst ordet med åtföljande
tecken.
Jag vill börja rapporten med sista
månadens händelser. Den 17 dec. var en
särskild högtidsdag här i S., i det vi då
fingo välkomna vår käre br. Gustavsson hit
lupp för att har arbeta och vittna om
sin dyre frälsare. Både min och kinesernas
glädje var stor över den hjälp vi
sålunda fingo. Ja, det är kärt att ha en
kamrat i striden.
Den 24 började vi våra julmöten, som
varade tills den 29. Många vänner från
skilda platser hade samlats hit för att med
oss fira Jesu födelse, och mötena
voro-mycket sköna. Det var dyrbart att få så
den ädla säden och med herdarna få mötas
vid ’krubban.
Församlingen har under året fått en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:07 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ts/1920/0205.html
