Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
T. RONS SEGRAR.
Från Kalix.
»Se, jag är Herren, allt kötts Gud;
skulle något vara så underbart, att jag icke
förmådde det?» Jer. 32: 27.
Det torde vara länge sedan något från
denna plats varit synligt i Trons Segrar.
Eftersom vi den sista tidén särskilt känt
oss manade att sända en hälsning frän
detta fält genom den kära budbäraren T. S.,
vilja vi förverkliga denna maning, ty
»lydnad är bättre än offer».— Vi hava under
dessa flydda år, som vi haft den nåden
att verka i Neder-Kalix, fått erfara
sanningen av ’ovan citerade ord. Vilken nåd,
att få stå som en kämpe i Hans här, som
allt förmår! Underbart har han hjälpt
genom ljus och mörker. Många syndare
hava lämnat sig åt Gud. Ali ära tillkommer
Gud och Lammet.
Under vår vistelse i N.-Kalix har Gud
ofta talat till oss om Över-Kalix. Och vi
hava känt, att Gud verkligen ville sända oss
dit; men som vi icke kände någon eller
hade någons adress, sågo vi vägen alldeles
stängd. Bönens härliga väg var dock
öppen. Ur hjärtat steg ropet: »Vill du
sända oss till Över-Kalix, så har du oss här.
Giv oss någon adress; öppna vägen, du,
som ai.lt törmår.» Och Herren öppnade
vägen underbart, så att den 15 jan. kl. 6
e. m. kommo vi-, efter att hava färdats
6 mil efter häst, till den by, från vilken vi
fått kallelse. Som vi voro de första
kvinnliga vittnen, som besökt Över-Kalix, var
folket i fruktan för villfarelse m. m. Det
var icke utan en viss bävan vi tänkte på
mötena. Men Gud mötte mitt hjärta så
underbart med det härliga bibelordet: »Den
som sänt mig är med mig». Ja, pris ske
Gud, han lämnar icke sina svaga vittnen
ensamma i striden. Han är med. Tack och
lov!
Vår vistelse i Ö.-Kalix blev 3 Va månad,
under vilken tid vi besökte 18 byar. Det
kändes skönt att få frambära frälsningens
budskap till detta folk. Väckelsens vindar
hava förnummits på flera platser.
Frälsningsvagnen har rullat fram och många
syndare stigit på. Må Herren bevara alla,
som han vunnit, intill förlossningens dag.
Ö.-Kalix är en stor socken och ett mycket
försummat fält. Må Herren uppväcka någon
eller några, som äro villiga att offra sig
för det försummade Ö.-Kalix! Det torde
ju hända, att ett och annat måste
försakas på de försummade fälten.
Till alla kära vänner i Neder- och;
Över-Kalix vilja vi säga ett hjärtligt tack för
allt ni gjort för oss, Herrèns ringaste
vittnen. Gua välsigne alla kära hem, som
vi gästat under denna flydda tid! Lönen
väntar. Innerliga fridshälsningar till sty-
relsen samt till kamraterna här hemma ocb
i hednaland.
Gerda A b—n. Sigrid K—n.
Minnen från evangelistmötet i
fts-botorp, Westergötland.
Sorr. så oita förr fingo vi, några av
H. F:s e vargelister, söndagen efter pingst
— d. v. s. i år den 30 maj — Samtala
till ett möte i Åsbotorp. Herren var,
enligt sitt eget löfte, nära, och man kände
sig uppbyggd på ordets fasta grund.
Mötet börjades på t. m. av br. Willson,
som läste Apg. 10: 33 och därmed hälsade
oss alla välkomna. Han påminde så om
gångna tider, huru Gud varit med och
välsignat, och man erfor från början, att man
var på heligt rum »inför Gud».
Sedan fortsatte evangel. O. Gustavsson
och läste Matt. 15: 21—28 samt
framhöll nödvändigheten av att vara
undergiven Guds vilja. Jesus såsom föredöme
gjorde sin Faders vilja, även då det gällde
stora yttre försakelser. Vi böra följa i
Hans spår. Kvinnan blev hulpen, emedan
hon var böjd under Jesu vilja.
Hilma Hedvah läste sedan 2 Kor. 9: S
och talade om den mäktige Guden och hans
stora nåd, som vi få bruka men aldrig
kunna förbruka, aldrig uttömma. Denna nåd från
den mäktige Guden gör människan till en
själavinnare, uppreser och frälsar de
djupast sjunkna, bevarar och fostrar dem som
äro Herrens och fullkomnar dem titi hans
dags tillkommelse.
Betty Karlsson fortsatte sedan med Luk.
15: 24: »De begynte göra sig glada».
Icke alla, som begynna göra sig glada, få
sluta med glädje. Världens glädje tager
slut, ty de ösa ur orätt källa.
Texten talar om en glädje, som börjar
på rätt plats och med rätta medel,
rätta orsaker: själars frälsning. Den glädjen
är höjd över tidens störande oro, den är
himmelsk, den är evig och "Skall fortsätta,
då bela skaran är samlad hemma i vårt
eviga fadershus.
Undert. läste så till sist Ebr. 6: 9—12
och framhöll som en nödvändighet att
söka det bättre, det förblivande, som hör
till frälsning. Må vi ej vara nöjda med
skalet; må vi söka kärnan, »Jesus
allena»! Då skola vi ej tröttna att göra det
goda, ej uppgivas, i vad som än möter,
utan likt de heliga fordom en gång få det
arv, som är oss lovat, ty »Han är
trofast, som har givit löftet.»
Eftermidd. möte börjades av M.
Backlund med Jes. 5: 5. En inbjudan från
Gud är utsänd till alla att komma och få
sina behov fyllda. Även de som först gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
