- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Trettioförsta årgången. 1920 /
206

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

T. RONS SEGRAR.

som hälsade vänner och ombud välkomna.
Särskilt uttrycktes vår stora glädje över
att få hava ibland oss kyrkoherde
Söderholm och pastor G. Lindqvist. Därefter
talade han en stund över Pauli ord i 2
Kor. 11: 2. Sedan fingo vi lyssna till en
predikan av pastor Lindqvist över ämnet:
»Guds nitälskan». Ämnet behandlades från
tvenne sidor: Gud nitälskar, därför
hemsöker han människorna för synden; och:
Gud nitälskat, därför bevisar han
människorna sin nåd och kärlek. Evg. J. Öberg
avslutade mötet med Luk. 2: 41—62.

Efter en stunds middagsrast samlades vi
igen, då den väldiga lokalen fylldes till
sista plats. 1 sanning en imponerande syn!
Sedan en det sånger sjungits, börjades
mötet av evg. E. Jonsson med bön och
läsande av Ps. 146, varefter kyrkoherde
Söderholm med ledning av Gal. 5: 1
predikade över ämnet: »Guds barns härliga
frihet», varvid han särskilt framhöll Guds
barns . frihet från syndens straff, friheten
från syndens makt, friheten från världens
barnaläror och från fruktan för döden.
Därpå talade pastor Lindqvist över H. V. 6:
3, 4. Sedan upplästes ett brev från
missionär Karl Gustavsson i Kina, som
underhålles av förbundet. Efter en säng
avlades ett kort vittnesbörd av evg. Ax.
Johansson om hans önskan att få offra sig
för Kina. Sedan upptogs missionsoffer för
missionär Gustavssons underhåll. Etter en
stunds rast avslutades dagens möten med
korta vittnesbörd av evg. Elin Andersson,
F. Boström och Alfr. Jonsson.

På måndagen — högtidens sista dag —
samlades vi Id. 11 t. m. till bönemöte.
KL 3 e: m. tågade en stor skara
människor ned till Själevadsfjärden för att
lyssna tili en doppredikan’ av pastor
Lindqvist och bevittna 10 lyckliga själars
begravning med Kristus i dopets grav.
Omedelbart härefter marscherade vi till
lokalen och hade ännu ett offentligt mäte.
Efter det offentliga mötets slut samlades de
nydöpta och troende till bön och
handpåläggning. Guds kraft utgöts på ett
underbart sätt över oss; själar döptes i den
helige Ande, och fröjderop om frälsning
hördes bland de rättfärdiga. Halleluja! Vid
förbundets enskilda möte representerades
10 föreningar genom sina ombud. Tvenne
föreningar begärde och erhöllo inträde
i förbundet. Två kollekter upptogos, och
blev resultatet 503 kr. Nästa möte
beslutades att hållas i Långvattnet den 17 och
18 juli.

Enligt uppdrag

Alfr. Jonsson. Felix Boström

P. S. Vi sända hälsningar och tack til!

vännerna på fältet. Tack för vad ni gjort
och varit för oss under de gångna åren!
Jesus kommer snart och hans lön med
üonom.

De yngres avdelning.

Huru Harry Tick sin bön besvarad.

(Forts.)

»Jag hoppas Otto handskas försiktigt med
sin lilla syster!»

»Det tror jag nog, mamma, ty han
håller ju så mycket av henne. — Aclc, mamma,
om jag också hade en sådan där liten
syster!»

Moderns sorgsna ögon fylldes med
tårar, och hon sade sakta: »Min gosse, du
har ju" också haft en liten syster.»

»Verkligen, mamma? Men var är hon
då?»

»Du har förlorat henne, stackars käre
Harry.»

»Förlorat henne, mamma? O, så ledsamt.’
Är det riktigt sant?»

»Ja, min älskling; men säg, kan du
verkligen inte komma ihåg din lilla syster
Mary, som brukade leka med dig i
trädgården ?»

»Nej, mamma; men var snäll, var snäll och
berätta för mig om henne!»

»Inte i dag, Harry, du vet ju, att jag
inte är riktigt frisk ännu. Och jag blir
alltid så ledsen och kommer att gråta, när
jag talar om den kära lilla Mary. När jag
blir riktigt stark igen, så ska jag berätta
allt för dig.»

Därmed böjde sig Hanys moder ned till
honom, och han kände hennes tårar på
sin kind.

Stillatigande gick Harry tillbaka till sin
plats, under det hans mamma skrev vidare,
men han var så bestört över det han
hade hört, att det alis icke ville gå att
leka. Tyst plockade han ihop sina leksaker

och fortfor att tänka på vad hans mamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1920/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free