Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
På f. m. var mötet endast för troende,
då*det samtalades över en uppställd
fråga.
På grund av att det såg ut att bliva
legti under dagen, hade inte så många
infunnit sig på f. m.; men Herren var
likväl nära och utdelade av sitt goda och
välsignade himlabröd.
Himlen klarnade alltmera, och när tiden
för e. m.-mötet var inne, var
missionshuset fullsatt av en uppmärksam och stilla
lyssnande skara.
Sedan några sånger sjungits, hälsade ordf.
alla välkomna, särskilt vändande sig till
de bröder och, systrar, som skulle tjäna
som budbärare.
Först talade K. A. Pettersson över Ps.
128: 9—8 samt Ps. 42: 1—5, varpå
evangelisterna Vikström (1 Kor. 3: 9), Wallin
(Apg. 1:13—14) och Leander (Ps. 125:1,2)
avlade sina vitthesbörd.
Missionär Hans Nilson höll därpå
missionsföredrag. Talaren skildrade, nöden,
som råder blind det folk, där han haft sin
verksamhet i 27 år, samt bad så bevekande
oss alla att göra vad vi kunde, för att
många hedningar skulle få höra om
Jesus; därigenom skulle också hans
återkomst påskyndas. Patron Hedin läste till
sist Upp. 2: 17. Särskilt betonade och
till-lämpade talaren uttrycken »den vita
stenen» och »det nya namnet».
Arvaby musikförening bidrog på ett
förtjänstfullt sätt att höja glädjen med sin
goda musik och sång. Kollekten blev kr.
260: —.
Missionshusvaktmästare Pettersson, som
kort förut rest till Amerika, hade före sin
resa överlämnat sin sparbössa med begäran
att den skulle tömmas på kvartalsmötet,
vilket även verkställdes, och innehöll den kr.
15: 55. Ett gott föredöme! Vännerna på
platsen gjorde allt för vårt lekamliga
välbefinnande. Vile Herrens välsignelse
alltfort över Korsbaneret och, varje dess
medlem!
En deltagare.
Från Södertäljekonferensen.
Den sedvanliga
uppbyggelsekonfe-rensen i Södertälje har åter hållits.
Tillslutningen var som vanligt stor, och
Guds Ande vilade stilla och mäktigt
över mötena. Korsets evangelium gick
som en röd tråd genom hela konfe-
SEGRAR. , 315
rensen. Vi fördes ut från oro och
självarbete till vila i Kristus, den
uppståndne segerfursten, vår store,
trofaste överstepräst.
Tisdagen den 14 sept., konferensens
första dag, inleddes med en allvarlig
predikan av prins Bernadotte över Luk.
22: 31, 32. Jesus talar här om
fienden och hans önskan att draga oss
bort från Guds vägar. Ingen
undgår att möta Satan och utkämpa
striden mot honom. Målet med vår
konferens är att vi må stärkas och
skickliggöras att föra striden till seger.
Ondskans andemakter råda i mörkret,
icke i ljuset; låt oss minnas detta. Ef.
6: 12. Av Jesu frestelser lära vi, att
icke ens en ställning nära Gud
skyddar oss från frestelser, men liksom
Jesus besegrade frestelserna, så vill
han giva oss seger. Att taga sin sak
i egen hand och tvinga sig fram; att
tillbedja och hylla världsfursten; att
i övertro rycka till sig något som Gud
icke givil var summan av de frestelser
Herren Jesus utsattes för. Samma
frestelser möta oss. En frestelse, som
ligger i denna tiden, är
världslikställighet. Andlig lättja, självsäkerhet
och tvivel på Guds ord ligger också
1 tidén. Satan får säkert locka bort
många genom tvivel. Den frestelsen
ö-vervinnes bäst genom att komma
nära Jesus och hans sidosår. Satan och vi
stå ej ensamma på slagfältet. Jesus är
med såsom härförare, hjälpare och
frälsare. Herren hjälpte Petrus genom
sin förbön och genom sin
genomträngande kärleksblick. Herren Jesus
sitter i himmelen och beder för oss, att
vi må vinna seger. Ebr. 7: 24, 25. Hain
står där oss till godo, och hans blod
talar till vår förmån. Låt oss blicka
upp till Jesus och möta hans blick;
den blicken hjälper oss i frestelsens
stund. Petrus fick efter sitt fall erfara,
att det finnes verklig seger i striden,
2 Petr. 1: 10, 11. Benägenheten att
falla finnes alltid kvar hos oss,
likasom ett järnstycke alltid har be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
