Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
342
tive fält. Tack för vad ni gjort och göra för
oss!
Jesus kommer snart!
Edra i Jesu tjänst lyckliga
Hilda Johansson. Elsa Nilsson.
Imbizana M. S. den 21 sept. 1920.
Vår adress är:
Imbizana M. S., Fascadale P. O.,
Natal, South Africa.
Brev från Sweetwaters,
Kära syskon och kamrater!
Frid!
Gud är ibland oss här på Sweetwaters,
och vi äro med honom.’ Förra söndagen
hade vi dopförrättning här och mycket
folk närvarande. Livets säde gror och
växer även i hednahjärtan, fast det stundom
ser mörkt ut.
Gud behåller segern, och ali ära är hans.
Halleluja!
G. G a u t e.
Till de vänner, som bidragit med medel
till en missionshäst här på Sweetvaters,
beder jag härmed få framföra mitt
hjärtligaste tack.
G. G a u t e..
Brev^från Emangweni.
Bröllop.
Det har varit bröllop här på Emangweni i
dag, och det var det första i sitt slag, inte
bara här, utan i hela distriktet, ty det var
ett kristligt bröllop. Det väckte därför helt
naturligt en smula uppseende, och t. o.
m. en del hedningar kommo hit för att, som
de säga »bhukela», d. v. s. se på.
Gärna ville vi hoppas, att de gingo hem med
en känsla av att de sett något bättre, än
vad *de förut visste om. Det ligger nog hos
somliga av dem — ja kanske hos de flesta
— en känsla liknande den, som ett par
gånger tagit sig uttryck hos en av hövdingens
fjorton hustrur i orden: »Ja, ni två, ni
älska varandra! Ni följas åt, när ni äro
ute, och ni hjälpa varandra med arbetet!
Tänk, om det vore så även bland oss!» Nu
fingo de se ett par unga av deras eget folk,
som inför Herrens ansikte lade sina händer
tillsamman för att följas åt och hjälpa
varandra på livets väg. Nog ansågo de det
tarvligt, att ingen ko slaktats för kalaset,
utan den lilla församlingen bara bjöd på
vanlig, enkel vardagsmat: majs och bönor
kokta tillsammans. Öl visste de ju väl om,
att det ej förekom varken på stationen
eller hos någon av de troende, så det var
’helt naturligt, att det ersattes av te och
bröd. ^
Det var i alla fall en högtidlig stund
i kyrkan, ciià det för första gången i dessa
orter hände, att en man inför Gud och
församlingen gav trohetslöften till sin brud.
Skolbarnens glada, livliga s&ng med
musik på orgel och flöjt hjälpte ock till att
höja stämningen. Men det var ej bara ett
högtidligt tillfälle utan en verklig seger,
och denna hade ej heller vunnits utan
föregående kamp; men ju hårdare strid, dess
större seger, och desto större ämne för
tacksamhet.
Det var i maj förra året, som Manyongo
d. v. s. brudgummen, lämnade sig åt Gud,
och han var en av de allra första, . som
vågade taga steget ut. Vi voro glada
över den unge gossen —■ han var bara
något över 20 år — och sade till varandra,
att en sådan som han har det fti så mycket
lättare, då han ännu ej hunnit bliva snärjd
i så många av hedendomens garn. Men
snart nog fingo vi dock veta, att han redan var
förlovad med tvenne flickor. Saken var den,
att han som äldste son fått ärva några kor
efter sin far, och de skulle naturligtvis
fortast möjligt omsättas till ett mera
inbringande kapital — kvinnor. Det fanns en
flicka, som han själv utvalt, men när han
bjöd första köpeskillingen, 2 kor, för henne
(hela priset är här som i Natal 10 kor) fick
han till besked, att han var alltför liten
(ung) att få henne, varför de gåvo honom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
