Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR.
75.
manträtfade jag med några uppoffrande och
Gud hängivna systrar. Genom Guds
ledning och deras uppoffring genomgick jag
kursen 1922—1923 vid
Barnmorske-Läro-anstalten i Göteborg. Under mitt arbete
där fick jag röna många bevis på att
Herren känner de sina och vill hjälpa till ande,
kropp och själ. Där var också rika
tillfällen att peka på Jesus för lidande och
fridlösa själar bland både kamrater och
patienter.
Min längtan drogs under denna tid mer
och mer till Kina, och jag fröjdades i
hoppet att snart få gå dit ut. Gud, som
har möjligheterna i sin hand. har banat
vägen även tör mig. Allt är nåd. Jag vill
méd sångaren sjunga: »Jag har prövat att
tro på Jesus, och jag har funnit, att det
går an. Vad ingen annan i världen
kunde, det både ville och kunde han.»
Tack, kära vänner, för hjälp under tiden
på fältet, för förbön, uppoffring och
gästvänlighet. Även varmt tack för hjälp med
utrustning, utresa och underhåll. Gud
välsigne eder alla! Önskar i fortsättningen få
vara innesluten i edra förböner.
»Låtom oss ej förtröttas att göra det
goda; ty vi skola ock i sinom tid skörda, om vi
icke tröttna.» Gal. 6: 9.
Fridshälsningar till styrelsen, kamrater i
hem- och hednaland samt alla T. S:s läsare.
1 Jesus förbundna
Elin Sandberg.
Yangchow den 15 dec. 1923.
De yngres avdelning.
Varför hon grät.
En ’iten flicka satt en dag utanför sitt
hem och grät bittert.
»Varför gråter du. min lilla vän?» ljöd
plötsligt en deltagande röst invid den lilla.
»J°, jag har suttit här länge, länge och
väntat på att Jesus skulle gå förbi, men
han har inte kommit än, och jag
börjar tro, att han ej skall någonsin komma».
»Vad vill du honom då?» frågade
samma deltagande röst.
»Jag vill toedja honom komma in och
se till min mamma, så att hon blir frisk och
vi åter få något att äta», fortfor den
lilla, under det tårarna, som avstannat
under det vänliga samtalet, ånyo började
rinna. »Det står i min bibel, och mamma
säger, att allt vad vi bedja honom om få
vi. men nu har jag väntat så länge, och
ännu har han ej kommit. Kan ni säga, var
jag skall söka honom?»
»Mitt älskade barn», sade den gamla
frun med tårar i sina ögon, »Jesus hör dig,
om du beder. Om du ej ser honom med
dina lekamliga ögon, är han dock i din
närhet och hör varje ord, som du säger, samt
sänder någon av sina änglar att trösta
och hjälpa. Bed till honom just nu!»
Den lilla lät ej säga sig det två gånger.
På den hårda stenhällen föll hon på knä,
knäppande ihop sina små händer, bedjande
en barnslig, innerlig bön, att Jesus ville
förbarma sig över hennes mamma, göra
henne frisk igen och ställa så, att mamma
och lilla Maria sluppe svälta mera. Och se,
Gud hörde hennes bön. Den goda kvinnan,
som med djup rörelse lyssnat till
bönen, sände, sedan lion efterhört den sjukas
tillstånd, efter en läkare, gav dem så god,
stärkande föda, vilket hade till följd, att
modern efter någon tid blev frisk, så att
lion kunde arbeta för sig och sitt barn.
»Säkert är ni en av Jesu änglar», sade
lilla Maria med strålande ögon, då den
goda frun en dag tog avsked av dem.
»O, mitt barn, jag är endast ett svagt
redskap i min Herres tjänst», svarade
denna småleende.
Men lilla Maria glömde sedan aldrig
att gå direkt till Herren både för att bedii
om vad hon behövde och tacka för
undfån-gen nåd.
R—a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>