Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TRONS SEGRAR. 118.
Vem är ryttaren i Uppb.
6: 2?
(Forts.)
Om själva ryttaren i Uppb. 6: 2
nu några ord. Vi ihågkomma, att det
är Kristus, som bryter inseglen.
När han bryter det första inseglet;,
hör Johannes »ett av de fyra djuren»
(eller livsväsendena. Dessa
»livsväsen» äro desamma som keruberna
hos profeten Hesekiel, och vi kunna
därför kalla dem keruber) »säga såsom
med tordönsröst: Kom!» Orden »och
se» i översättningen av 1883 måste
uteslutas, enligt framstående
bibelforskares utsago rörande deras förekomst
i handskrifterna. Ordet »Kom!»
framsagt med tordönsröst, är en
befallning, ett maktord, som utgår från
tronen och förmedlas genom keruben;
det är en befallning, som framkallar
ryttaren på skådeplatsen såsom den
gudomliga domens verktyg. Nu
inser även den enfaldigaste, att, då
Kristus bryter inseglen och maktordet
»kom» utgår från Honom, ryttaren,
som kommer fram, icke kan vara
Kristus. Han är icke underkastad
något kommandorop från keruben.
Utan det är Kristus, som befaller fram
ryttaren, genom keruben som
språkrör. Ryttaren är, som förut blivit
nämnt, en domsryttare, ett
verktyg för utförande av gudomlig dom.
Det är den första domstilldragelsen
under den »hämndens dag», som
inbrutit. Ryttaren är samme person,
som profetiskt beskrives av Daniel
dels i hans boks 7:de kap., dels i
dess 9:de (vv. 26, 27). I kap. 7
kallas han »det lilla hornet.» Detta
horn skjuter upp mellan tio andra horn
(konungar, vv. 7, 8), det har
»människoögon och en mun, som talar stora
ord» (8, 20), det »för krig mot de
heliga och bliver dem övermäktigt» (21).
I v. 25 heter det om denne person:
»Och han skall upphäva sitt tal mot
den Högste och föröda den Högstes
heliga.» 1 kap. 9: 26 kallas samme
person »den fursten, som skall
komma.» (Må nu ingen förväxla detta
med profetian i v. 25 om »den
smorde Fursten», som syftar på Kristus.)
Orden i v. 26 lyda enligt
grundtexten: »Och staden och helgedomen
skola förstöras av den furstens
folk, vilken skall komma, och
slutet därav skall bliva i en störtflod.
Och intill änden skall vara strid —
oryggligt beslutad förödelse.»
»Den furstens folk, vilken skall
komma.» Israel förkastade »den smorde
Fursten» (v. 25), sin sanne Messias.
På grund därav gick en förödande
dom över folket och landet. Och vi
veta vilket »folk» som var domens
verkställare (enligt v. 26). Det var
romarne. Men ej nog med
stadens och helgedomens förstöring —
såsom en domsföljd av sitt
förkastande av »den smorde Fursten»,
Messias, skall Israels folk till slut få
göra bekantskap med en annan »furste»,
en furste, som skall vara ett plågoris
och bringa dem i den svåraste nöd
och vedermöda. Detta är Herrens
rättfärdiga dom. Se här Joh. 5:
43.
Det »folk» som »förstörde staden
och helgedomen» var romarne. Och
den store furste, som slutligen
uppstår såsom ett domens redskap, skall
vara en romare. Han skall vara
överhuvudet över det återupprättade
romerska väldet. Detta gamla välde
skall nämligen i dessa sista dagar
återupplivas och framträda i form av
tio riken, sammanslutna till ett förbund
(de tio hornen i Dan. 7 och i
Uppenbarelseboken). Nu läsa vi ytterligare
i Dan. 9: 27: »Och han skall
stadfästa ett förbund med de många för
en vecka, och i mitten av veckan
skall han komma slaktoffer och
spisoffer att upphöra» etc. Dessa ord ha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
