Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’348
TRONS SEGRAR.
Min man förenar sig med mig i hjärtliga
hälsningar till styrelsen, kamrater i
hem-och hednaland samt alla vänner. Tack för
förbön, intresse och gåvor! Herren löne
efter sin rikedom!
Eaer i Herren
Hilda Linde.
Londonbrev.
London den 9 okt. 1924.
Kära nådessyskon!
Frid i Jesus!
»Lovad vare Herren! Dag efter dag bär
han oss. Gud är vår frälsning.» Ps. 68:20.
Han bär oss. Härliga sanning!
Innan jag lämnar London för att fortsätta
till Kina, önskar jag få sända eder en
fridshälsning från den brusande
världsstaden. — Eftersom ej tillfälle gavs mig att
säga farväl till flera platser och hem i
Norrb. och Ångmld, vill jag nu genom vår
kära T. S. sända eder mitt varma tack för
tid som gått! Tack för bevisad kärlek under
den tid jag haft förmånen gå in och ut bland
eder! Mästaren skall löna eder för vad ni
gjort och göra för hans ringe lärjunge!
Som ni sett av T. S., var planen att jag
skulle följa med Wallins. Nu blev detta
ändrat. Herren beredde möjlighet för en tids
vistelse i L. vid C. I. M. Är tacksam till
Gud för denna tid — önskar blott att den
«
varit längre.
Den 25 okt. fortsätter jag resan i
sällskap med några engelska missionärer. En
japansk ångare, »Hakusan Maru», blir vårt
flytande hem för c:a 6 veckor. Jag
fortsätter sedan till C. I. M:s språkskola vid
Chinkiang.
Kära syskon! Bedjen för mig, att
språkets dorr må öppnas och Herren får hjälpa
och välsigna!
Med kärlekens hälsning till styrelsen,
vittnen och vänner.
Eder tjänare och ringe broder
Axel Johanson.
(Adr.: C. I. M., Chinkiang, Ku., China.)
Resebrev.
Kära vänner och läsare av »T. S.» 1
Guds frid!
Då många av våra vänner uttalat en
önskan att få höra något från oss under resan
till Kina, vilja vi genom »Trons Segrar» söka
nå eder alla med en rad.
Onsdagen den 17 sept. möttes vi, Augusta
Wærn, hennes barn Ruth och John samt
Jenny och Arvid Wallin, i Malmö. På e. m.
hade vännerna där utlyst avskedsmöte. Det
var sista gången vi samlades med Guds
folk på svensk jord. Sköna och dyrbara
voro löftena om Guds hjälp och beskydd,
som vi därifrån fingo med på färden. Tack,
vänner, för både andligt och lekamligt gott,
som vi fingo mottaga från eder!
På morgonen följande dag vinkades farväl
under tonerna av sången: »Hållen fästet,
tills jag kommer! — — — Ja, vi vilja
samfällt svara: ’Hjälp oss, Herre Gud’!»
Snart rullade tåget ned till Trälleborg, där
vi stego på färjan, som skulle föra oss över
till Sassnitz. Vi stodo och spejade mot
strand, tills -sista skymten av Sveriges
sköna land försvann för våra blickar. Och vi
sade till varandra: »Skola vi väl vända
åter någon gång?» Frågan blev
obesvarad ..... Men djupt i hjärtat gömma vi
kärleken till det land, som vi få kalla
vårt fosterland. Länge fingo vi dock ej
försjunka i tankar. Vi blevo snart påminda om
att vi ej voro på fast land. Dåliga »sjömän»
som vi äro (med undantag av syster Wærn,
som håller sig uppe i alla väder) blevo vi
smått sjösjuka, trots det att resan över
vattnet denna gång ej tog mer än fyra
timmar. På fast mark igen, föras vi av tåget
över ön Rügen. Så några minuters färd på
färja till Stralsund och vidare över Rostock—
Lübeck till Hamburg, dit vi ankommo kl.
halv 10 på kvällen. Pastor Hansson från
Skandinaviska sjömanshemmet mötte oss och
förde oss till ett tyskt missionshotell, där vi
fingo rum för jämförelsevis billigt pris. leke
kunde vi förstå mycket av tyska språ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
