- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjätte årgången. 1935 /
72

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. 15 Februari 1935 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

TRONS SEGRAR

Tråri HgH D né < :ef

I SvEnarum.

Nedtecknaren härav har skrivit åtskilliga
gånger i T. Si. trän olika platser men aldrig
något från min hemförsamling. För dig,
som inte känner platsen, skall jag omtala,
att socknen ligger fyra mil söderut från
Jönköping.

Det något underliga namnet lär härleda
sig från digerdödens dagar, då endast en
man vid namn Sven överlevde pestens härj-
ningar. »Nu får väl Sven rum!» sade fol-
ket i omkringliggande trakter. Och så blev
det Svenarum. Huru därmed förhåller sig,
lämnar jag därhän; men faktum är, att
det numera bor ett livskraftigt folk i min
hembygd.

För övrigt är platsen inte okänd inom1
Alliansmissionens och Helgelseförbundets
kretsar. Här finnas nämligen många trogna
stödjepelare, när det gäller yttre missio-
nens heliga sak.

En stockholmstidning gjorde för åtskil-
liga år sedan en resumé eller överblick
över de tre större missionssällskapens verk-
samhet i landet. För att göra det hela
mera överskådligt hade man å en karta be-
tecknat platser och områden, där dessa
bedrevo verksamhet, såsom ljusa, medan
övriga delar voro utmärkta med mörk färg.
Helt naturligt väckte det motsägelse, när
’ stora delar av Jönköpings län, däribland
Svenarum, betecknades som mörka orter.

Även mindre missioner och förbund kun-
na ju, Gud vare lov, utföra en välsignad
gärning; och pioniärarbetet i detta län har
väl utförts av Jönk. Missionsförenings pre-
dikanter och H. F:s evangelister. Just i
kväll hörde jag farbror Slätt tala om en
nyligen hemgången predikant, hur han i
sin ungdom i överfulla bondstugor genom
sitt vittnesbörd och sitt dragspel fick vara
medel till mångas frälsning. Och någon
lever ännu, som blev omvänd på pastor
Pohls tid.

Vid ett besök, som en av H. F:s för-
sta kvinnliga krafter avlade i socknen, var
så mycket folk tillstädeskommet, att enda
utvägen att kunna rymma mängden var
tillträde till kyrkan. Prästen hade nyckeln
i förvar. Kanske var han rädd om temp-
lets helgd. Alltnog, han ville inte lämna
den ifrån sig. En läsare av gamla stam-
men, som också var kyrkovärd, gick då

till prästgården och tog nyckeln från präs-
ten och släppte im folket. Och def blev
ett välsignat väcke-lsemöte i kyrkan. Både
i bondgårdar och kyrkor kan Gud frälsa
syndare. — Ärat vare Hans namn! —

Dock började redan tidigt tanken på mera
ändamålsenliga lokaler för mötena uppstå.
Det första bönehuset uppfördes av ovan-
nämnde kyrkvärd 1860—61. Snart nog brann
emellertid detta ned, varför missionsföre-
ningen sedan byggde det nuvarande mis-
sionshuset i Torarp. Hubbestads missions-
hus var, med endast 400 kronors skuld,
färdigt för invigning 1904. Ordf. i försam-
lingen där är sedan omkr. 30 år Frans An-
dersson i Hässelås.

I Höks stations- och Hagafors fabriks-
samhälle finnes också sedan längre tid böne-
hus. Mörhults och Långserums däremot äro
mera nybyggda och nyinredda.

Hur stor är inte förmånen att ha and-
liga hem att samlas uti. Får evangelium
ljuda rent och klart, förkunnat i ande och
kraft, är det den bästa kulturfaktorn. Ute
på de olika- missionsfälten ha de också
fått erfara, att det finnes ett frälsat folk
i Svenarum. Inte mindre än fem missio-
närer ha utgått härifrän. Därav en till In-
dien, tvä till Kina och två till Afrika. Alla
ha de också till största delen fått sitt un-
derhåll från Sivenairum. För närvarande un-
derhållas helt eller delvis fyra missionärer.

En missioinskommitté under ledning av
Karl E. Toorell, Ettrarp, en verklig för-
kämpe, när det gäller yttre mission, är se-
dan flera år tillbaka verksam inom sock-
nen. Varje medlem har i uppgift att en
gång om året i sin rote besöka hemmen
och i en missionsbok få bidrag nedtecknade
och uppsamlade. Detta i förening med mis-
sionsauktioner, som hållas i alla bönehusen,
gör nätta summor för missionen.

På senare åren har juniorföreningen, un-
der ledning av Amandus Bengtsson, be-
drivit en livaktig verksamhet. Många tro-
ende ungdomar finnas. Musikföreningen,
som bildades för några år sedan, ledes av
Reinhold Nilsson och den nybildade sång-
kören av Sture Toorell.

Vet inte, om Red. hinner så långt i ma-
uuskriptläsningen. Artikeln tycks bli allde-
les för lång. Det var nämligen ett kärt
besök, som vi svenarumsbor haft, som jag
egentligen skulle skriva om. Och det var
br. Sonessons bibelstudievecka i Hubbe-
stad den 14—20 jan. — Våra nytillkomna
lärare i all heder, men vilar det inte nå-
got särskilt i alla tall över H. F:s gam-
la kämpar? Br. Fredbergs toner från Gol-
gata i Götabrokurserna förklinga ej. Visst
sved det, när spikarna i självlivets egen-
rättfärdighet drevos allt djupare och dju-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free