Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 15 Mars 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
111
säkert, att .jag skulle fått fira den 45 hem-
ma hos Jesus. Men Han hade andra tankar.
Viola.
(Adr. Anna Värme, Box 541,
Upplands Väsby.)
HEMBUD
nådde den 21 jan. vår käre broder Johan
Larsson, Blankaholm (Kalmar län).-»En bed-
jare mindre på denna plats», var min för-
sta tanke, när dödsbudet kom. Hans en-
faldiga bön till Gud bestod icke i många
ord, men det kändes, att hans bönesuckar
nådde fram till Guds tron. Sedan han för
tre år tillbaka, på grund av ålder, fick
sluta sitt arbete, sade han ofta: »Jag har
inget annat att syssla med nu än tala med
Gud och tänka pä Honom och vad Ho-
nom tillhörer.»
Han intresserade sig mycket för H. F:s
verksamhet, fastän han för övrigt var en
»fri» man. De av H. F:s evangelister, som
besökt denna plats, såväl som övriga Her-
rens vittnen, minnas nog säkert farbror Lars-
son, som under mötets gång brukade un-
derstödja med bönesuckar och efter mö-
tets slut alltid hade ett soligt leende och
ett gott ord till hands att giva Herrens
vittnen.
Hans sista tid på jorden var nästan en
oavbruten bön till Gud. Hans enfaldiga
förtröstan på Honom belyses bäst av or-
den: »Vad gör det Dig, Gud, om jag får
flytta hem en dag förr, än Du har bestämt.»
För honom var dödens udd fullständigt
bruten, och han väntade på sin förlossning.
Hans valspråk var på sista tiden: »Ty för
mig är livet Kristus, och döden en vinning»
(Fil. 1: 21, g. ö.).
Han hade sin fulla sans in i det sista,
och när uppbrottet kom, skedde det så
hastigt, som när ett ljus släckes ut. För
den som skriver detta var han en andlig
fader, och de många gemensamma stun-
der, vi hade tillsammans, skola sent glöm-
mas. Ja, vilan är skön för dig, käre bro-
der; du har hunnit målet för din längtan.
Må vi, som ännu äro kvar här nere på jor-
den, skynda på framåt, utan att stanna, och
vi skola då få mötas, när basunen ljuder
och kallar till samling i Lammets bröllops-
sal.
A. J.
KARL GUSTAFSSON,
BERGA.
Budskapet om att f. d. verkmästare Karl
Gustafsson ingått i den eviga vilan för-
satte oss alla, som stodo honom nära, i
djupaste sorg och förstämning.
G. var född den 20 jan. 1860 i Fogelfors
församling, Kalmar län. Genom god arbets-
förmåga och insikt fick han snart bekläda
mera krävande platser inom träindustrien.
Våren 1897 flyttade han till Berga stations-
samhälle, där han tillsammans med andra
intressenter startade A.-B. Berga Snickeri-
fabrik, som senare utvecklades till en av
de största i orten, och vars verkmästare
han var ända till år 1923, då bolaget om-
bildades.
Omvänd till Gud år 1891, var Gustafsson
alltsedan en ivrig och Verksam missions-
vän och har stått som ledare för den fria
andliga verksamheten först i Fogelfors och
sedan i Berga. Här byggde han år
1898 fastigheten Haga, där samhällets för-
sta skola inrymdes. Här höllos också de
första frireligiösa sammankomsterna, tills på
hans initiativ missionshuset byggdes och
invigdes år 1901.
Gustafsson var ordf. i Berga friförsam-
ling från dess grundande till år 1931 —
med undantag av korta perioder i verksam-
hetens början, då på platsen fanns fast
boende pastor — samt var ända till sin
död friförsamlingens styrelseledamot. Vida-
re var han vice ordf. i föreningen »Hed-
ningarnas Vänner» under ett 20-tal år, där-
av en tid även dess ordf., tills han på
grund av försvagad hälsa avsade sig upp-
draget. Hans innerliga kärlek till denna fö-
renings framgång och motto: »hedningarnas
frälsning», talade in i det sista, då han
bestämt vädjade till sina vänner att i stäl-
let för blommor vid hans bortgång ihåg-
komrna denna förening med ett bidrag, vil-
ket inbragte den vackra summan av kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
