Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7. 1 April 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
123
Timvisaren på världs-
uret.
Luk. 21:29—32; Mark. 13:34—36.
Herr von Papen yttrade den 14
januari 1934 under ett politiskt tal ett
fint, vidsynt ord: »Vi måste i det
tidsskede, vari vi leva, bemöda oss
att se de stora linjerna.» Böckernas
bok allena kan lära oss att se på
detta sätt. Under dess ledning gives
det oss att skåda in i framtiden.
Herren Jesus, den störste av alla
profeter, uppfordrar oss i de ovan
citerade orden att upplåta våra ögon.
Han säger: »Sen på fikonträ de t».
Fikonträdet är ofta i den heliga
skrift en bild av Israels folk. Detta
har nu vaknat såsom nation. Den
nationella rörelsen, som också existe-
rar bland judarna och det ända sedan
1897, sionismen, har i det heliga lan-
det, som ju ligger på jordklotets me-
delpunkt, skapat betydande judiska
kolonier. För tre år sedan räknade
Jerusalem 90,000 invånare, och av
dessa voro 51,000 judar. Inflyttnin-
gen till Palestina kunna araberna —
edomeernas avkomlingar — väl för-
svåra men iclce förhindra, ty Herrens
arm är utsträckt; vem förmår stå den
emot? Judefrågan är icke blott en
fråga för det tyska folket, utan en
fråga som berör hela mänskligheten.
Vi ha visserligen under de senaste
37 åren upplevat början till den ju-
diskt-nationella rörelsen, men vi skola
få uppleva ännu egendomligare till-
dragelser, som medelbart eller ome-
delbart stå i samband med detta
märkvärdiga folk, det eviga judafol-
ket. Nästan alla judar i det heliga
landet tala redan nu sina fäders språk
— hebreiskan. I fråga om språket
har alltså Israel upplevat sin natio-
nella uppståndelse, sin vårtid.
Fikonträdet har fått knoppar. Den
som har ögon till att se, han må se!
Eller äro dina ögon, käre läsare, må-
hända bländade av fanatismen? Har
ditt öga månne blivit »fördärvat»
(Luk. 11:34)? Giv dock akt på hu-
ru timvisaren på världsuret med o-
sviklig säkerhet pekar på tolvslaget.
»När I sen detta ske, I, den osynlige
Mästarens, den störste profetens lär-
jungar, då kunneln I ock veta, att Han
är nära och står för dörren.» Jude-
frågan, som med varje år blir allt-
mer brännande, manar den Högstes
barn till större nit för Guds ära, till
att köpa de snabbt flyende nådes-
tillfällena, till att vänta och skynda,
med ett ord — till att vaka.
Låt mig nu ännu en gång få tala
helt praktiskt med dig, min aktade
läsare! Har du ställt dig på en and-
lig lystringspost? Har du blivit en
vaksam dörrvaktare? En människa,
som Herren Jesus kan gratulera, eme-
dan hon hör till det folket, varom det
i Ord. 8:34 heter: »Säl’1 är den män-
niska, som hör mig, så att hon vakar
vid mina dörrar dag efter dag och
håller vakt vid dörrposterna i mina
portar» ?
Vem är det som hjälper oss att
vaka? Endast den Helige Ande.
Djävulen söker alltid att söva in dig.
Endast Guds Ande lär dig bedja:
»Kom snart, Herre Jesus!» Det är
också Han, som låter denna fråga
borra sig in i ditt hjärta: »Beder
du om och omigen för en jude i ditt
grannskap, en jude, som du känner
eller vet om? Beder du, att Kris-
tus, judarnas konung, må söka ho-
nom i kärleksfullt förbarmande?
Så handlar en vaksam dörrvaktare,
en människa, som ser sig ställd på
lystringspost och som känner risken
att plötsligt bli överrumplad av fien-
den. Eller är du fortfarande blind
och famlar med handen, emedan ha-
tet eller motviljan mot »de förhärdade
judarna» har förblindat dig? Ack,
huru länge har icke Herren burit d i g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
