Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. 15 Maj 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
189
skördedagen är inne, då, när de som grå-
tande gått åstad med utsädet få komma
åter med jubel, bärande sina kärvar. Ps.
126:6. Den dagen är nära, mycket nära,
därför låt oss hålla ut i de sista stunderna
alltintill vår gudomlige Mästares återkomst!
När Han kommer — och se, Han kommer!
— då har Han lönen med sig. Och sedan
väntar vilan för varje trött arbetare. Sa-
liga utsikt!
De senare åren ha kanske varit mera
prövande både på missionsfältet och hem-
ma. Den våg av hänförelse, som tidigare
lyfte både oss och eder upp, har gått ner
i sin oundvikliga vågdal, och de första gläd-
jande omvändelserna ute på fältet ha i
vissa fall efterföljts av frestelser och fall.
Det fordras av oss nu att använda den
sega uthålligheten, som även denna är en
gåva av Gud. Vi ha dock förts framåt trots
de skenbara nederlagen. Guds verk går
till seger, går fram till nya och ännu
större segrar!
Någon tid före jul fingo vi se en äldre
kvinna lämna sig åt Gud. Hon var en av
våra allra tidigaste bekantskaper sedan 1919,
vårt första år vid Emangweni. Då visade
hon sig kärv och hård och stod beständigt
emot Guds verk. Hennes barn blevo gripna
av evangeli förkunnelse, men modern sökte
draga dem bort från Gud, fick hjälp av
andra och lyckades. Alltsomoftast ha vi
mött henne under de mellanliggande åren,
fast mera sällan, sedan familjen flyttat läng-
re söder ut. Hon har visat sig personligt
vänskaplig men dock alltfort till synes obe-
rörd; men nu, när hennes man är död
och barnen spridda, under det svårighe-
ter av olika slag hopat sig, då har den
sådda säden fått slå rot i hennes själ, och
hon tog steget över på Herrens sida. För
oss, som så länge ha bedit för henne,
blev detta en verklig uppmuntran och ett
stort ämne till tack.
Vi tycka oss märka ett och annat tecken
till uppvaknande bland hedningarna, och
Gud har särskilt lagt på våra hjärtan att
bedja om en genomgripande väckelse över
våra fält. Vilja ni, kära vänner, gå in med
oss under denna kärlekens börda och hålla
ut att bedja, tills svaret kommer! Låt oss
bedja, att 1935 blir ett skördens och fräls-
ningens år!
De yttre förhållandena äro ungefär de
vanliga. Vi hade rikliga regn vid jultiden,
men samtidigt kommo oerhörda gräshopps-
svärmar, som gjorde stor skada på den
växande grödan. Staten företog en väl-
ordnad utrotningskampanj mot ynglet vid
utkläckningsplatserna och lyckades ganska
bra, och åkrarna började åter giva löfte
om skörd, men så kom nyåret med sin
vanliga hetta och torka. Inte ens den egent-
liga regnmånaden mars har givit någon
nederbörd, och så har det återigen blivit
missväxt. Det ser hotande ut även med
vinterbetet för djuren, dä allt redan nu
är nedbränt.
Malariafebern synes ock taga svårare
former. De svarta lida mycket av den,
och icke heller vi ha varit helt skonade,
Svartvattensfebern har ock redan krävt of-
fer på olika platser.
Syster Lilly Gustafson, som varit på Ko-
mati för sina grundläggande språkstudier,
är nu förflyttad till sitt förut bestämda ar-
betsområde vid Shongwe. Hon saknas myc-
ket här, allra mest i sjukvårdsarbetet, vil-
ket hon alltifrån början tog på sin lott,
och där det ej faller sig så lätt att er-
sätta hennes sakkunniga hjälp. Tid och kraft
räcka ej heller till för verksamhetens olika
grenar. Det blir ett djupt lidande att ej
kunna sköta arbetet, så som det behöv-
des, att nödgas se det ena tillfället efter
det andra gå förlorat i saknad av arbets-
kraft. Ack, när skall väl denna brist bliva
avhjälpt!
Vår av styrelsen; beviljade hemresa har
ej blivit möjliggjord i år, då inga ersät-
tare kunde fås för Komati-fäitct. Vi bedja,
att Herren skall giva oss extra styrka att
ännu fortsätta i tjänsten på den arbets-
teg, där våra hjärterötter äro så djupt
rotade. Om Gud vill, få vi dock bereda
oss på sverigeresa till nästa år, ty då fin-
nes utsikt att för något år få hjälp i ar-
betet genom- syskonen Fridolv från Zulu-
land.
Till sist en hälsning till alla T. S.:s lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
