Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. 1 Augusti 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAEL.
309
"Granbacken."
Anser som en plikt, ja, en mycket kär
sådan, att offentligen genom vårt missions-
organ »T. S.» få hembära ett djupt känt
tack för den tid av vila och ljuvlig ro min
dotter och jag fingo tillbringa på Vilo-
hemmet »Granbacken».
Granbackar finnas många i Småland, kan-
ske t. o. m. vackrare än den »Granbacke»
jag nu åsyftar. Men vad vore den finaste
granbacke med det elegantaste Vilohem utan
en föreståndarinna som kände sin uppgift
så, som frkn Hulda Thorsén ?
Man omgives redan vid ankomsten av
hemtrevnad, och allt vad ordet hem bäst
har att giva har man rättighet göra an-
språk på. En taktfull värdinna, med en ut-
givande kärlek, anpassar hon. sig efter var-
je individs särskilda läggning och förstår
konsten att slå kärlekslinan omkring alla
hennes gäster så fast, att den icke brister.
Och frkn Julia Nyqvist se’n, lugn och
besinningsfull, aldrig braskande annonseran-
de sitt arbete, hur väl passar hon icke på
»Granbacken».
»Sådan husbonde sådan tjänare», brukar
man säga och det tillämpas bokstavligen
på »Granbacken». Jag kallade dem solskens-
människor allihop. Minst var icke glädjen
när frkn Thorsén iklädd köksrocken delade
arbetsbördan.
Det fordras en mångsidighet utan like
att hålla »maskineriet» i gång utan vidare
ekonomiska insatser andra än »Hemmets»
egen bärkraft — att bygga nya hus, möb-
lera och underhålla mot förfall.
Vilken skatt för missionen, dess evange-
lister och missionärer att de på »Granbac-
ken» fått en fristad, där de finna förståelse
och hjälp både andligen och lekamligen.
Och hur ömt vårdar frkn Thorsén sig icke
om DEM, som så många gånger få känna
sig hemlösa!
Augusta Emanuelson.
ESTER JOHANSSON,
VASSBACKEN, MO-
HOLM f.
»Du skall saknas, när din plats
står torn.» — 1 Sam. 20: 18.
Ovanstående ord blevo vi påminda om,
då vi samlats i Vassbackens missions-
hus för att följa vaktmästarinnans stoft till
kyrkogården i Fägre. Med henne har en
verksam själ gått ur tiden. Tidigt vunnen
av Herren har hon sedan troget tjänat på
sin post som vaktmästarinna i det lilla
missionshuset, samt i församlingen och ung-
doms! Hon var ock ledare för söndagssko-
lan, där hon utfört ett plikttroget arbete.
1 tlera år har hon stått som H. F:s om-
bud på platsen. Saknaden blir sä mycket
större, därför att de troende där äro så
få. Vem skall fylla hennes plats?
In i det sista var hon i full verksamhet.
Sönd. den 30 juni var hon med på mis-
sionsmötet vid Påfvelstorp, och senare på
kvällen vid Lagers’ors i predikotältet. Blott
två dagars allvarsam sjukdom, så gick hen-
nes ande till paradiset. Det vår natten till
den 5 juli.
Så voro vi då samlade, fredagen den 12,
församlingen, ungdomsföreningen, söndags-
skolbarnen m. fl., för att följa hennes stoft
till dess sista vilorum. Rik var blomster-
gärden frän när och fjärran. Mänga tack-
samhetens ord uttalades, och saknadens tå-
rar föllo ymnigt. Verser av evangel. Rickard
Claesson lästes, själv var han förhindrad
att närvara. Hilma Carlén och undert. voro
med som representanter för H. F:s evan-
gelistkår. Det var en stund av djup gri-
penhet och heligt allvar.
Vi mötas härnäst i det eviga fadershem-
met. Till dess må vi alla stå trogna i vår
store Mästares uppdrag. Vi unna Dig så
gärna vilan, älskade Ester.
Maria S^and.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
