Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. 1 September 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
Såsom Jet syntes mi£.
VI.
På Torpkonferensen 1935 — på
avstånd.
Det var åter Torp-konferens, och mig
gavs tillfälle att få vara med — på av-
stånd.
Jag såg Rehnman komma, som vanligt,
och hörde hans röst med den välkända
västerbottniska dialekten. Det var roligt se
honom, men han hade alltför brått, för
att man nu skulle våga leda honom in på
något samtal. Han skulle väl inte inleda
första mötet, så han gick och »sökte» ef-
ter text? Tänk, om man vågat fråga om
—! — och om!
Nej, men se där kommer bestämt Farbror
Rosander! Ser jag ej det vitlockiga hu-
vudet, hör jag ej en äkta skånsk »grymt-
ning», när han kommit ur motorvagnen?
Men var är farbror Johan Andersson?
Han är väl inte sjuk? Nej, Gud låte de
gamla ledarna, de erfarna, ännu vara
kvar ibland oss, gärna i spetsen som förr!
Vi behöva dem, nu mera än någonsin.
Och se, där komma kamraterna! Therés
är med och Sally Pettersson likaså, som van-
ligt. Men Selma Andersson och Susanna
från Talludden i rullstol, de äro ej syn-
liga. Nej, de ha gått hem! Trötta voro de,
och Gud tog dem undan för att låta dem
vila.
Det är roligt att träffa kamrater, fält-
och särskilt kurskamrater; de senares skara
är skingrad, men låt mig hoppas, ,att vi
alla en gång skola förenas i evig frid i
Guds stad, de heligas metropol!
»Så äro vi nu alla här inför Gud», på-
står tavlan, som hänger i lässalen, vilken
tjänstgör som bäddrum för evangelister vid
SEGRAEL. 337
konferenser. Där ville jag också haft en
bädd i år. —
Inför Gud på Torpkonferens 1935!
»Se kärlet brast, och oljan är utgjuten;
Dess doft uppfyller världens sorgehus.
Din själ, av himmelsk vällukt lent omfluten,
Blir saligt lyft ur jordens stoft och grus.
Låt kärlet brista, låt dess nardus strömma!
Var icke snål, bered din själ till fest!
Vad fröjdfullt överdåd! Låt kärlet tömma
Sin bästa gärd för själens höge gäst!»
Så sjöng min själ på konferensen i år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
