- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjätte årgången. 1935 /
339

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. 1 September 1935 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRONS SEGRAEL.

339

till hjälp med undervisningen. Vi hade verk-
ligt uppbyggliga dagar omkring ordet. De
flesta av våra infödda medhjälpare ha lärt
sig att läsa, sedan de blevo äldre. Bibeln
är den enda bok, som de läst, och tyvärr
är deras kunskap i den icke så stor. Där-
för äro dessa årliga bibelkurser till stor
hjälp för dem. Många frågor hade broder
Johanson att besvara med bibelns ord. De
offentliga mötena under kursen voro ock-
så goda, och vi tro, att ordet även vid
dessa föll i god jord hosj några; men er-
farenheten har lärt oss att behjärta C. H.
Spurgeons råd till predikanter att »icke
räkna fiskarna, förrän de bliva stekta».

Just nu går det en våg av influensa över
landet, så att många människor äro sjuka.
Själva ha vi icke gått helt fria; dock ha
vi ännu kunnat hålla oss uppe.

Elisabeth förenar sig med mig i kära
hälsningar till eder alla.

Broderligen

C. E. Lundin.

Brev fr, Samuel Johansson.

Kära missionsvänner, förebedjare och
offrare! Frid vare eder!

»Så ut om morgonen din säd,
och underlåt det ej heller om
aftonen — — —.» Pred. 11:6.

Medan stormen tjuter i den kalla och
mörka vinterkvällen och regnet slår på
plåttaket, sitter jag här i ensamheten och
tänker på att det är bestämt väldigt länge
sedan jag genom T. S’. sände eder en häls-
ning. Det är varken på grund av glöm-
ska eller ovilja; men tiden, som alltid är
strängt upptagen, flyr så fort, att man hin-
ner inte ined. Jag har just inget särskilt
att berätta om; inga stora segrar att rap-
portera, och inga stora möten blir det hel-
ler här i vildmarken. Den ena dagen är den
andra lik här ibland stenar och törnbuskar.

Den plats, där jag nu bor, är belägen
ungefär en halv sv. mil från hyddan, där
jag bodde första tiden. Den närmaste vite
farmaren, som bor en mil härifrån, erbjöd

denna plats till vår mission för några år
framåt. Då denna farm i mänga år varit
obebodd, behövde ju huset repareras åt-
skilligt, men det är ändå stor skillnad att
bo här mot att bo i hyddan. Skolan ha vi
under den nu gångna terminen haft i ett
gammalt öppet garage. Både jag och bar-
nen ha länge väntat på att få det något
bättre, och vi hoppas att i en, icke av-
lägsen framtid få ett litet kapell för sko-
lan och mötena. Särskilt under den senast
gångna månaden har det varit ganska svårt,
ty det är mycket kyligt: här uppe på hög-
landet ibland bergen vid denna årstid. På
morgnarna är marken vit av rimfrost, och
somliga dagar påminna nästan om en no-
vemberdag i Sverige; och då är det ju inte
så trevligt att gå barfota och iklädd nå-
got tunt, trasigt plagg, såsom: <je flesta
svarta äro. De som äro alldeles nakna kom-
ma inte till skolan. Några äro halvnakna,
då de börja skolan, men efter någon tid
äro de klädda som de andra. Den ene vill
förstås iinte vara sämre än den andre.

Under det nu gångna halvåret ha ett 60-
tal varit inskrivna i vardagsskolan och över
70 i söndagsskolan. Det är dock ganska
svårt att få dem att komma flitigt, då det
icke är tvång, och flera stycken ha också
måst sluta, på grund av att de blivit tagna
til! arbete hos farmarna. Barnens eget in-
tresse är den enda drivkraften, och detta
intresse är ganska stort, ty många, som
bo 10—12 km. härifrån, komma flitigt dag
efter dag och gå denna sträcka i dessa
berg och klippor, där det saknas både vä-
gar och stigar. Den största orsaken till
att så många utebli från skolan somliga da-
gar är föräldrarna, ty de vilja ha dem till
hjälp hemma.

Skolarbetet är ett såningsarbete, och om
det inte alltid är lätt, är jag dock tacksam
till Gud för de tillfällen jag har att så
den ädla säden i de ungas hjärtan. Jag
har barn från hednakraaler, från katoliker,
sionister, adventister och alla möjliga kon-
stiga sekter. Alla äro okunniga i andliga
ting men mycket intresserade att höra och
lära. Många ha ju nu fått lära sig att läsa,
och så snart de kunna läsa något, vilja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free