- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjätte årgången. 1935 /
388

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 19. 1 Oktober 1935 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’468 TRONS

SEGRAR

sysselsättning, utan på mellantider ar-
betade han med tröskning, vedhugg-
ning, plöjning o. s. v. »Också har jag»,
säger han, »genom en längre övning
lärt sådana arbeten så grundligt, att
jag väl kunnat bliva en bonde, om
Herren så velat hava det».

Under allt detta fortlevde hos ho-
nom med ständigt växande styrka be-
gäret efter kunskaper. Den 10-årige
vallgossen hade t. o. m. drömt om
att en gång bli präst och få mycket
böcker. I skogen steg han ofta upp
på en sten och predikade för sina
kor, får och lamm. Han läste allt,
vad han kunde komma över, och lär-
de sig ofta de lånade böckerna nästan
utantill. Kunde han på några dagar
eller veckor få låna en Bibel, skänkte
dess läsning honom stor glädje. Eljest
gick han på söndagarna ofta en halv
mil till något ställe, där det fanns
en Bibel, och läste i den några tim-
mar.

Omsider öppnade sig väg för Fjell-
stedt att få studera, men o, vilken
väg! Med 20 riksdaler på fickan gick
han till fots de 10 milen till Karl-
stad. Hans fader följde honom ett
stycke på väg och gav honom vid av-
skedet de kärleksfullaste uppmuntrin-
gar och förmaningar. Sedan fadern
vänt om, vek ynglingen av inåt sko-
gen, föll där ned på sina knän
och bad den himmelske Fadern om
hägn och beskydd samt en lycko-
sam väg. —■

Så inträdde Fjellstedt i Karlstads
lärdomsskola, men han kunde icke få
någon annan bostad än hos en gam-
mal krögerska, som blott hade ett en-
da rum, där redan förut en hustru med
två barn var inhyst. Där fick han om
nätterna ligga på en kista med sin
rock till sängtäcke och hade att här-
för erlägga 1 riksdaler i månaden. —
Ynglingar, som börja på detta sätt,
bruka gå långt, och det gjorde även
Fjellstedt.

Svårigheterna voro alltfort stora.

Han var fattig och hade inga medel
och läste därför på egen hand med
sådan framgång, att han hösten 1823
tog studentexamen i Lund. Dit fär-
dades han gratis med timmerskutor till
Göteborg. De övriga 29 milen gick
han till fots.

Icke så långt härefter inträffade den
viktiga händelse i Fjellstedts liv, då
han blev omvänd och en ny skapelse
i Kristus Jesus. Fjellstedt behärska-
des av en brinnande önskan«att få pre-
dika, och denna önskan uppfylldes, då
han erhöll venia concionandi. Röran-
de övergången från mörker till ljus
berättar han själv:

»Då jag hade predikat tredje gån-
gen, kom en bonde följande dagen
och uttryckte den önskan att i för-
troende få tala med mig. Han sade
sig vara kommen för att tacka mig
för min predikan, ty genom densam-
ma hade det blivit honom tydligt, att
ett stort fördärv bodde i hans hjärta,
men därvid hade det dock genom min
predikan icke blivit honom klart, huru
detta fördärv skulle kunna avhjälpas,
och därför bad han mig om upplys-
ning. Jag kom i stor förlägenhet
och visste ej, vad jag skulle säga.
Dock sökte jag hjälpa mig genom
min dåvarande ringa kunskap och hän-
visade honom till Guds bud, vilka man
måste helt uppfylla. Men han visade
mig däremot, att detta icke var möjligt,
och framställde kristendomens sannin-
gar så klart och tydligt, att jag måste
förundra mig. Jag ville nu hellre va-
ra hans lärjunge än hans lärare. Län-
ge talade jag med honom, och hans
ord föllo icke på jorden, ty det var
sanningens ord. Ganska nedslagen
gick jag till mig själv och önskade av
hjärtat att bliva en sann kristen. Min
tygellösa inbillningskraft blev — likt
en fladdrande fjäril, som fallit i vatt-
net, och vilkens vingar blivit så vatten-
dränkta, att han icke mer kan flyga
— tyglad genom sanningens kraft.
Alla luftslott, vilka jag hade byggt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:23:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free